| Publicerad 1898 | Lämna synpunkter |
AFVÄXLA a3v~väk2sla, v. -ade (se för öfr. VÄXLA). vbalsbst. -ANDE, -ING (se d. o.).
I. i fråga om omväxling l. ombyte.
1) (†) aflösa l. låta aflösa (ngn) i (hans) tjänst l. arbete; jfr AFVÄXLING 1. Jag .. beder att blifua afwexlat och .. (från detta uppdrag) förlossat. A. Oxenstierna i HSH 37: 258 (1635). — utbyta (ngn mot ngn). (Vare sig öfverstens) folk blifue qvarre (dvs. kvar) och göra arbetet så nu som tillförenne, eller the afvechsles emot the andre. Gustaf II Adolf i Oxenst. brefv. 1: 312 (1626).
2) (†) i pass.: förändras, undergå förändring(ar), växla. Sederna i ett land kunna af .. tylika orsaker afväxlas. Rydelius Förn. 208 (1722?, 1737).
3) om handlingen att låta ngn l. ngt (om-) växla med ngn l. ngt.
a) (föga br.) tr.: låta (ngt) omväxla (med ngt), tid- l. stundtals ersätta (ngt med ngt), gifva l. använda osv. (ngt) omväxlande (med ngt). (Gud måste) någongång .. besluta att afvexla edra ljusare öden med bekymmer. Lehnberg Pred. 3: 143 (c. 1800). Detta (pulver) bör .. afvexlas med ofvannämnda feberdigestiv. Hartman 121 (1828). A(fväxla) läsning med promenad. Dalin (1850).
b) (mindre br.) intr.: tid efter annan l. turvis byta om l. göra ombyte (med l. i fråga om ngt). Palestinas .. jord .. behöfver sällan hvila, blott man afväxlar med växterna på passande vis. Bremer G. verld. 3: 155 (1861).
4) omväxla l. växla l. tura om l. alternera med ngt l. ngn; äfv.: bilda afbrott.
a) (†) tr.: (i fråga om förekomst l. verksamhet) turvis l. tid- l. stundtals träda i stället för l. ersätta l. aflösa l. afbryta (ngt l. ngn). Ödmann Intr. i VetA 1784, s. 5. Långa vintrars dvala sparsamt afvexlad af töckniga sommardar. Wallin Vitt. 2: 311 (1811). Regeringssätten .. (hade) afvexlat hvarandra, men .. fäderneslandet var qvar. Rosenstein 2: 20 (1811). Dens. i Tegnérs ppr 103 (1818).
b) (mindre br.) intr.: förekomma l. framträda l. förnimmas l. användas l. tjänstgöra osv. omväxlande l. skiftevis l. alternativt l. i tur (med ngt l. ngn); om växling såväl i tiden som i rummet. Högder afväxla med .. dalar. Ödmann Hunt. 144 (1797). Der behagliga och obehagliga händelser så tätt och beständigt afvexla med hvarandra. Rosenstein 1: 310 (1802). (För att hålla falken vaken) afvexla några jägare med hvarandra i tre (dygn). Nilsson Fauna II. 1: 18 (1824, 1858). Korpens rop .. afvexlade med ufvens. C. F. Dahlgren S. arb. 5: 147 (1833). Den .. blånande färgton, som så angenämt afvexlar med de starkare färgerna på nära håll. De Geer Hjertkl. 64 (1841). Trädarterne böra afvexla efter .. jordmånen. Agardh Stat. III. 1: 357 (1857). Törst .. afvexlade med .. hunger. Böttiger 5: 88 (1867). En teckning, der skuggor och dagrar afvexla. Genberg 2: 63 (1870). Många .. förslag afväxlade med hvarandra. Forssell Stud. 1: 161 (1875). — p. pr. ss. adj. l. adv.: omväxlande, växelvis, skiftevis. Hästen får .. afväxlande .. rysningar och hetta. Florman Häst. 19 (1792). Collin (1847; se under 5 b β). Halsborden arbetas .. afvexlande med svart och hvitt garn. Iduna 1865, s. 12. särsk.:
β) bot. Med .. foderbladen afvexlande ställda .. ståndareblad. Sandahl i NF 10: 1416 (1886). Hos Aquilegia .. (stå) blomdelarna .. i verkliga, med hvarandra afvexlande kransar. Dens. Därs. 13: 721 (1889). jfr N. J. Andersson Därs. 1: 233 (1875).
5) åstadkomma l. förete omväxlande l. skiftande beskaffenhet.
a) (föga br.) tr.: gifva omväxling åt l. borttaga enformigheten i (ngt). De (sköna konsterna) .. uppfriska eller afvexla det entoniga jordlifvet. Wallin Rel. 2: 281 (1826).
b) intr., i sht i p. pr.: vara olikartad l. olikformig l. (mång)skiftande; förete en växling; (om)växla, variera, skifta.
α) (mindre br.) om flere med hvarandra jämförda föremål, egenskaper, tillstånd, sysselsättningar osv.: vara sinsemellan olika. De afväxlande länkar, som förena .. Elephanten med .. Näbbmusen. Ödmann Intr. i VetA 1784, s. 3. Desse berg .. skilja sig .. i korta ständigt afvexlande brante bergkullar. Hülphers Norrl. 4: 95 (1780). Dessa gröna berg visa de mest afvexlande former. Geijer I. 3: 124 (1825).
β) (mindre br.) om ensamt föremål osv., hvars delar äro sinsemellan olika l. som under särskilda tidsmoment turvis är af olika beskaffenhet l. natur. Et .. afväxlande Landskap. Ödmann Hunt. 276 (1797). Klonisk .. kramp, som (i motsats till tonisk) afväxlande består af sammandragningar och utsträckningar ..(, kunde på svenska kallas) afväxlande, omväxlande. Collin (1847); jfr 4 b. Läsningen var .. föga afvexlande. Carlson Hist. 2: 76 (1856). Strandberg 1: 372 (1863). — (föga br.) med prep. med. Hela nejden .. afvexlar med kullar och dälder. Bremer N. verld. 3: 358 (1854). — (föga br.) med prep. (e)mellan. Marken (i Afrika) afväxlar imellan de ofruktbaraste öknar och de härligaste länder. Hartman Geogr. 140 (1806). En stämning, som afvexlar mellan nöje och vrede. Almqvist Sv. fattigd. 52 (1838). jfr: Scenen (hade) kunnat afvexla imellan (dvs. växelvis förläggas till) torget och skolan. Wallmark Resa 138 (1832).
II. [jfr holl. afwisselen, t. abwechseln] (föga br.) gm växling erhålla l. växla sig till (mynt osv.) af (ngn). Jag a(fväxla)de honom .. ett gammalt märkvärdigt guldmynt. Dalin (1850).
III. (föga br.) tekn. utväxla. Ledningen afvexlas medelst en vanlig vinkel. Brunius Metr. 420 (1854; i beskrifning på en orgels konstruktion).
IV. [jfr d. afveksle] tekn. för aflastande af ett å (bjälkar, sparrar osv.) uppkommande tryck l. för (deras) fästande efter afsågning i (dem) infoga tvärbjälkar o. d. SFS 1842, nr 44, s. 17. Det (kan) hända, att .. (vindskuporna) komma midt på en takstol, hvilken då uppe och nerevid måste afvexlas, .. (hvarefter) karmen .. (ställes) på den nedre vexeln. Rothstein 652 (1859, 1875). O. E. Westin i Tekn. tidskr. 1887, s. 133.
Spalt A 781 band 1, 1898