Publicerad 1898   Lämna synpunkter
AFUNDSFULLHET a3vundsful~he2t l. 310~ (hvard. äfv. a3vuns-), äfv. 30~ l. 31~20, r. l. f.; best. -en.
egenskapen att vara afundsfull; afundsjuka. Meurman (1846). Strinnholm Hist. 4: 479 (1852).

 

Spalt A 719 band 1, 1898

Webbansvarig