Publicerad 1898   Lämna synpunkter
AFRÖJA a3v~röj2a, l. AFRÖDJA ~röd2ja, äfv. ~rø2d- (a`frödja, a`fröja Weste, àvrö´dja, àvrö´jja Almqvist), v. -er, -röjde, -röjt, -röjd, äfv. (arkaiserande) -rödde, -rödt, -rödd (se för öfr. RÖJA, v.1). vbalsbst. -ANDE, -NING (se d. o.).
Etymologi
[fsv. afrydhia; jfr d. afrydde]
— jfr RÖJA AF, O-AFRÖJD.
1) [fsv. afrydhia] eg.: gm aflägsnande af buskar, träd, sten osv. göra (en plats) odlingsbar l. öfver hufvud öppen o. fri. Afrögde och brände Måssar. Salander 106 (1727). Bergen .. blefvo afrödde och brände. Linné Ungd. 2: 15 (1732). Nu hafver han sin del upbrukadt och afrögdt i åker och äng. BB 3: 2 (Lag 1734). Något slätt afrödjadt ställe i skogen. Nilsson Fauna II. 2: 67 (1828, 1858). Cnattingius (1873, 1894). Ett ställe, afrödt af skogshuggarens yxa, men ännu obebygdt. Rydberg Sing. 14 (1876; uppl. 1865: en plats, afrödjad). Buskar och snår (böra) tid efter annan bortrödjas (i hagarna) och skogen gallras, så att de afrödda fälten blifva öppna för solens tillträde. J. Arrhenius i NF 2: 410 (1877). — härtill ansluta sig gm utvidgning af bet.:
a) gm aflägsnande af hinderliga l. höljande föremål göra (en yta l. plats) öppen l. bar l. fri. Afröja ett bord. (Neapels talrika galerslafvar skulle kunna) i hast afrödja och i ljusan dag sätta hela Staden Pompeji. Björnståhl 1: 232 (1771). Gustaf III hade för afsigt att afrödja Riddarholmen och i st. f. kyrkan uppföra ett rundtempel. NF 13: 1093 (1889). Bordet tas bort, det blir afröjdt i sal’n. Nordlund Bitar 148 (1894). — (mindre br.) Drängen började afröja gården från .. kärror och vagnar. Kindblad (1867). (†) Skole alla trä ut medh wägarna upqwistade och affrödde wara otto (dvs. åtta) alnar högt ifrån marken. Lagförsl. 361 (c. 1680).
b) [efter isl. hrjóða o. ryðjá (skip)] nästan bl. vid skildring af fornnordiska sjöstrider: gm besättningens nedgörande l. bortdrifvande rensa (ett skepp). Erik Jarl hade .. afröjt flere af de yttersta skeppen. Fryxell Ber. 1: 102 (1823). Säve Yngl. 30 (1854). Hans skepp äntrades och afröjdes. Holmberg Nordb. 427 (1854).
2) gm röjande aflägsna, röja bort.
a) om skog. Svidia, bränna och afrydia skogen. L. Petri Kr. 5 (1559). Vil man svedjeland bränna; afrödje tå skogen näst omkring. BB 15: 1 (Lag 1734). Sedan nybyggena och de tusendetals sågverken afrödjat skogarne. Agardh Stat. III. 3: 239 (1859). En bar fläck, der skogen är afrödjad. Topelius Vint. II. 2: 108 (1882). Anm. Om man i uttrycket afröja skog(en) uppfattar ordet skog ss. afseende skogbärande mark, blir bet. af afröja i detta uttr.: gm aflägsnande (i sht nedhuggande) af träd o. buskar göra odlingsbar l. öppen o. fri, således = 1 a.
b) (mindre br.) gm utvidgning af bet.: undanskaffa (hinderliga l. höljande föremål). Stenbrytaren .. afrögde den öfra flisan (i berget). Linné Västg. 34 (1747). Björnståhl 1: 202 (1771; om jord). A(frödja) stubbar från ett svedjeland. Dalin (1850). Afrödja .. buskar. Björkman (1889). — (†) bildl.: undanröja, aflägsna (hinder, svårigheter, missbruk osv.). Borttagha och affrödia the besynnerligaste hinder. Schroderus Uss. A 2 a (1626). På det .. miszbruk på det möjeligaste (må) förekommas och afröjas. Stiernman Com. 5: 760 (1699). Det förra missförståndet vore nu afrögdt genom den slutna Freden. Nordberg 1: 742 (1740). Fastmera afrödjas härigenom tilfällen til Monopolier. Berch 238 (1747). (Hippokrates) afrödjade .. misstankar på en hvit Fru, som hade fått ett svart Barn. C. Alströmer Præs. i VetA 1770, s. 75. At sjukdomen .. afrödjes genom (en kris). Wåhlin i VetAH 32: 21 (1771). Plantin Præs. i VetA 1787, s. 6.

 

Spalt A 439 band 1, 1898

Webbansvarig