Publicerad 1898   Lämna synpunkter
AFRITNING a3v~ri2tniŋ (a`fritning Weste), r. l. f.; best. -en; pl. -ar.
vbalsbst. af föreg. Lex. Linc. (1640, under adumbratio). — mer l. mindre konkret:
1) (numera föga br.) motsv. AFRITA 1 o. 2: gm ritning l. grafisk konst framställd afbildning; teckning. Dijkman Ant. eccl. 2 (1703). Peringschöld .. har en afritning af en grafsten, som han menar vara Domars. Dalin Hist. 1: 351 (1747). jfr: Afritningen af fästningen (på skådepenningen) liknar .. den som finnes i Dalbergs Verk. Hallenberg Hist. 2: 424 (1790). — (†) i bild: afbild. Menniskian skulle .. wara .. Gudz beläte, lijknelse, conterfeij, och affritning. Muræus 1: 5 (1648). Det sunda förnuftet .. är en afbild af .. (skaparens) natur, en för menniskan tilräckelig afritning. Oelreich 243 (1755). — särsk.
a) motsv. AFRITA 1 a: kopia, afteckning (af en skrift o. d.). Jag hade med mig Kircheri afritning och jämförde den med ingrafningen på stenen. Eneman 2: 38 (1712). G. Benzelstierna i Benz. brefv. 301 (1739; om kopia af runskrift). — i bild, om mekanisk, själlös efterbildning. Likheten emellan förebild och efterföljd, blir här icke den af förskrift och afritning. Leopold 5: 195 (c. 1827).
b) motsv. AFRITA 1 b. Afritning, Delineation, Charta, Grundritning, Landkort. Modeer i Landtm. förordn. 54 (1765). — särsk.
α) (†) planritning, plankarta. Gustaf II Adolf i Oxenst. brefv. 1: 254 (1624; om planritning af ett läger). Affritningen, som landmätaren haffver affstuckit .. oppå .. silffverbruket i Pitha lappmarck. RP 5: 189 (1635). En afritning, som til pricka utmärckte hela Terrain(en) vid Prut-strömen. Nordberg 2: 209 (1740). — (enst.) på planritning gjord afskiftning l. uppdelning. Platsens afritning til Tomter, Gator och Torg. Tuneld 2: 240 (1773).
β) (numera föga br.) om geografisk karta. Ptolomei .. afritning (tabula) på Swerige. Rudbeck Atl. 1: 623 (1679). Ett litet stycke af den tillämnade landtaflan, en afritning af Mälaren och Mälaretrakten. Atterbom Minnest 1: 91 (1847). jfr: Afritningar af hafvets kuster, dess ref och skär .. kallas sjökort. Berlin Lärob. 102 (1852, 1880).
c) (enst., †) om stamträd l. stamtafla: grafisk framställning. Een hoop med afrittninger uppå adelens släcktelinier. RP 2: 193 (1632).
2) [jfr d. afrids, t. abriss] (†) motsv. AFRITA 3: utkast, skiss. Delineation, vtkast, afritning. Swedberg Schibb. 263 (1716). — plan, ritning (till byggnad). (Byggmästaren) skal afrijtningh och mönster (till byggnaden) göra. Emporagrius i KOF II. 2: 344 (c. 1655). Giöra (skepps-)dockan färdig efter en viss afritning, som .. blefvit af Kongl. Maij:t .. approberad. RARP 3: 110 (1723). (Mentor) gaf et utkast eller afritning (des modèles) på en .. behaglig Byggnad. Ehrenadler 490 (1723). Almroth Tekn. 411 (1839).
3) (†) motsv. AFRITA 4: beskrifning, skildring (i ord). Dödsens Afritning. U. Hiärne (1664, boktitel). Af den afritning, som man gifvit mig af honom, tycktes jag (dvs. tyckte jag mig) igenkiänna honom. Mörk Ad. 2: 321 (1744). — särsk. [jfr d. afrids, t. abriss] (†) om tilldragelser: konturteckning, summarisk öfversikt (af ngt); jfr 2. I Scholarne .. är (man) nödsakad, at gifva blott en afritning af de märkvärdigaste händelser. SP 1781, s. 1052.
Ssgr (till 1 a): AFRITNINGS-BOK. (†) Civ. instr. 261 (1642).

 

Spalt A 426 band 1, 1898

Webbansvarig