Publicerad 1898   Lämna synpunkter
AFPLOCKA a3v~plok2a (a`fplocka Weste), v. -ade (se för öfr. PLOCKA). vbalsbst. -ANDE, -NING; -ARE.
Etymologi
[jfr d. afplukke, holl. afplukken, t. abpflücken]
— jfr PLOCKA AF.
1) gm plockning aftaga l. borttaga (ngt). När tu gåår j tins nästas sädh, så må tu affplocka ax. 5 Mos. 23: 25 (Bib. 1541). Ållon .. böra af Trädet afplåckas vid Michel-Mässo tiden. Alströmer 75 (1727). Alla fjädrar äro afplockade. Nilsson Fauna II. 1: 370 (1824, 1858). Frukten afplockades .. och lades i korgar. Bremer Hem. 1: 189 (1839). (Tebuskens blad) afplockas .. tre gånger om året. Läseb. f. folksk. 790 (1892). — med person- o. sakobj.; bildl.: på slugt l. listigt sätt afhända (ngn ngt); preja l. plundra (ngn) på (ngt). Ett Berlinerhotells fyndighet att afplocka den resande hans penningar. Hedlund Schweiz 20 (1866). jfr: Abklaubung .. afplockning, försnillan. Lind (1749).
2) (mindre br.) gm plockning blotta (ngt) på smärre, fastsittande föremål. När itt olioträä affplockat är. Es. 24: 13 (Bib. 1541). Den afplockade vinbusken. Kræmer Orient. 274 (1866). — (nästan †) Afplocka (dvs. plocka) .. en fogel. Lindfors (1815). — jfr: (föga br.) Den afplockade fisken (dvs. fisk, hvars kött före tillredningen blifvit afskildt från benen). Nylander 86 (1822). jfr UPPLOCKA.
3) (†) bildl.: bortplocka, efter hand rödja ur vägen; småningom förminska (ett antal). I the 40. åhr i Öknene blef och mycket dödt för (israeliternas) .. olydigheet(s skull), sedan och genom inbördes och uthländsk Krijg altijd nog afplåckat. Rudbeckius Kon. reg. 297 (1616). Rådet (i Rom) gick om (dvs. umgicks) medh list .., på thet the måtte åhr från åhr föra Menigheten vthur Stadhen i Krijgh, at the såledhes skulle affplockas. Schroderus Liv. 145 (1626).

 

Spalt A 406 band 1, 1898

Webbansvarig