Publicerad 1898   Lämna synpunkter
AFKOLA a3v~kå2la (se för öfr. KOLA, v.1), v.1 -ade. vbalsbst. -ANDE, -NING.
Etymologi
[jfr t. abkohlen]
— jfr KOLA (v.1) AF.
1) [jfr t. abkohlen] gm kolning afbruka (skog l. skogsmark). Gagnefs socken (har en) .. til en stor del afkolad och föga växtlig skogsmark. Järta Kopparb. 58 (1823, 1826). Skogen är .. afkolad. Unge Dal. 2: 31 (1835). Tidskr. f. skogshush. 1877, s. 14.
2) [jfr t. entkohlen] (föga br.) kem. befria (ngt) från kol(-halt). Tidskr. f. teknol. 1866, s. 98. A(fkola) järn, borttaga kolhalt från. Wenström (1891); jfr FÄRSKA, v.
Ssg (till 2): AFKOLNINGS-PROCESS310~02. Andedrägten .. är en afkolnings-process. Berzelius Kemi 6: 115 (1830).

 

Spalt A 280 band 1, 1898

Webbansvarig