Publicerad 1898   Lämna synpunkter
AFDUKA a3v~dɯ2ka (a`fduka Weste), v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -NING.
Etymologi
[jfr d. afduge]
taga duken o. bordsakerna af (ett dukadt bord). Bordet var redan afdukadt. Weste (1807). — abs. Sedan afdukning skett. Ödmann Hågk. 15 (1801). Under det man afdukade. Stiernstolpe DQ 3: 357 (1818). Är det a(fduka)dt ännu? Dalin (1850). Anm. Hellre DUKA AF (utom i part.).

 

Spalt A 160 band 1, 1898

Webbansvarig