Publicerad 2023   Lämna synpunkter
ÖVERSLAG ø3ver~sla2g, n.; best. -et; pl. =.
Ordformer
(förr äv. -ffu-, -fv-, -fw-)
Etymologi
[ssg av ÖVER o. SLAG, sbst.1, l. vbalsbst. till ÖVER-SLÅ, v., o. SLÅ ÖVER; sannol. äv. efter t. überschlag (jfr äv. d. overslag, mlt. överslach)]
särsk.
1) motsv. ÖVER II 1.
a) (†) om övre del av tackel på segelfartyg; jfr SLAG, sbst.1 21. SkeppsgR 1543. Hvarje slag .. uppsejsas med tusenben, hvarmed fortsättes tills man fått tillräckligt många öfver- och underslag. Frick o. Trolle 46 (1872).
b) byggn. om överliggande slå l. bjälke l. sparre o. d., överslå; särsk. (om ä. förh.) om slagträ (se d. o. 5); jfr SLAG, sbst.1 20. Upståndare som hafwa tappar i öfwer och underslagen. König Mec. 129 (1752). Öfwerslag äro de bjelkar, som uppbäras af andra upprätt eller snedt stående. LfF 1855, 21: 49. Vandringsplankorna fästas vid underslagen antingen medelst spikning eller medelst öfverslag, d. v. s. sparrar, som ligga midt öfver de yttersta underslagen. Zethelius Fältarb. 76 (1892). De horisontella grova stockarna (på hammarställning) kallas slagträd och överslag, som sammanbinda bak- och framstandaren med varandra. SvKulturb. 9–10: 128 (1931).
c) (förr) i fråga om boktryck, om överst på sida insatt reglett, motsatt: underslag (se UNDER-SLAG, sbst.1 2). Över och under handsatta sidor lägges ett steg eller en reglett, överslag resp. underslag. HantvB I. 5: 31 (1937).
2) motsv. ÖVER II 2.
a) (†) om uppslag (se UPPSLAG, sbst.2 1 f) l. vikning på klädesplagg; äv. bildl.; jfr SLAG, sbst.1 46. Hwadh vthaff Knytning och Lärfft göras kan, såsom Kragar, Skiortor, Näsedukar, Jungfrukragar, Rabbatter, Öfwerslag och mera sådant. SthmStadsord. 1: 39 (1635). Sanningen behöfver ej prunka med lysande öfverslag, den står bäst enfaldig och naken. Chydenius 325 (1777; läst i orig.). En .. mindre helgdagsdräkt bestående af blå rock eller s. k. väst med korta skört och med öfverslag. Kôersner Dal. 105 (1885).
b) (numera föga br.) om täckande l. höljande l. skyddande anordning; särsk. dels: lock, dels: hasp till hänglås; förr äv.: omslag (se OMSLAG, sbst.1 3); jfr SLAG, sbst.1 23. Man kan här til göra ett godt öfwerslag af Swafwelblommor, swart Qwicksilfwer, och Blysåcker. Lindestolpe Frans. 79 (1713). Att .. (postväskan) förfärdigas af godt och stadigt läder .. samt .. öfwerslag af läder att betäcka låset och öglorne. SPF 1817, s. 34. Leverans till kåren af nedanstående fordonspersedlar: .. 50 st. hänglås med öfverslag och märlor. TLev. 1907, nr 22, s. 1. Lådan, som skulle packas, försågs med ett öfverslag precis af lådans storlek. LAHT 1912, s. 261. Varulex. Byggn. 3: 57 (1956).
3) motsv. ÖVER-SLÅ, v. 3, o. SLÅ ÖVER 9: (ungefärlig l. översiktlig l. preliminär) beräkning l. uppskattning l. bedömning (av (helheten av) ngt (särsk. i fråga om pengar l. pengars värde)); äv. ungefär liktydigt med: inventering l. genomgång l. översyn; äv. konkret, om nedtecknat resultat av sådan beräkning osv.; särsk. dels i förb. med sådana bestämningar som hastig l. ungefärlig, dels i uttr. göra (ett) överslag (över l. av (i sht förr äv. ) ngt), i sht förr äv. i överslag, överslagsvis. Göra ett snabbt överslag över utgifter och inkomster. Och görs sedhan öfverslag på alle Svenske stycken, som nu ähre i förrådh på festningarne. AOxenstierna 1: 461 (1633). Comitterade hafwa uti den bifogade särskilta Tabellen på hwart Höfdingedömes Inbyggare och Areal-innehåll, alenast måst nöga sig med ungefärligit öfverslag i det senare målet, emedan inge orter äro fullkommeligen afmätte, undersökte och beskrifne. Fennia XVI. 3: 12 (1756). I öfverslag förtjenar banken årligen 11 till 12 millioner. AB 13/7 1835, s. 4. Tal, som .. i sjelfva verket bestå endast af gissningar, öfverslag och uppskattningar. StatistT 2: Bil. 2: 14 (1861). Han befallde .. att räntmästaren inom 2 dagar skulle hafva färdigt ett öfverslag af universitetets stat, ordentligen uppställdt i debet och credit. Annerstedt UUH 1: 280 (1877). Dagen före uppbrottet gör var och en (av deltagarna i nordpolsexpeditionen) ett sista överslag bland sina tillhörigheter. Hedin Pol 2: 497 (1911). Blenda gjorde ett hastigt överslag av hur mycket han kunde ha druckit. Hedberg BleknBrud. 329 (1951). — jfr BALANS-, KASSA-ÖVERSLAG.
4) motsv. ÖVER II (4,) 8, i fråga om att ngn l. ngt rör sig över l. förbi ett jämvikts- l. normalläge; jfr ÖVER-SLÅ, v. 5 b.
a) (numera bl. tillf.) motsv. SLÅ ÖVER 2 a β, på våg: utslag (se d. o. 2 a); jfr SLAG, sbst.1 17. (Vågens) fullkomlighet består altså (bl. a.) däruti, .. At på den nedra sidan af vågbalken, är fästad någon tyngd, som håller motvigt mot tungans öfverslag. Duræus Naturk. 43 (1759).
b) motsv. SLÅ ÖVER 8, särsk. (gymn.) om (plint)hopp varvid kroppen (stödd på händerna) rör sig förbi det läge då benen är vända uppåt o. huvudet nedåt. I öfverslag på plint hade Upsala ringa öfning, då denna rörelse deremot var Norra latins bästa. TIdr. 1882, s. 85. Man kan göra kullerbytta eller volt eller lägga händerna på en kant och göra öfverslag så att man kommer på fötterna i vattnet. Balck Idr. 2: 392 (1887). De stelnade lemmarna (mjukades) upp genom diverse hävrörelser och överslag. Typografminn. 107 (1952).
c) el.-tekn. om elektrisk urladdning (i form av gnista l. ljusbåge) mellan två ledare (l. mellan ledare o. jordad del); jfr SLAG, sbst.1 3 h, o. SLÅ ÖVER 2 b. Öfverslag mellan kontakter af olika fas hindras genom skifferskifvorna. TT 1899, M. s. 47. Tändstiftet har till uppgift att införa den högspända energien i förbränningsrummet och där genom överslag mellan elektroderna åstadkomma en säkert tändande gnista. AutB 273 (1947). Eldsvådan tros ha orsakats av överslag i en skulltork. BoråsTidn. 21/6 2020, s. 26.
d) [delvis i bildl. anv. av a, c] i fråga om ngns handlingssätt l. beteende o. d.; särsk. mer l. mindre liktydigt med: överdrift l. övertramp; jfr SLÅ ÖVER 4 b. Linc. Eeee 2 b (1640). (Eng.) He told it with his usual hyperbole, (sv.) han berättade det på sit gamla wis med stort öfwerslag. Serenius Dd 3 a (1734). Enfalden i Christo är den bästa vishet .. Den behöfver .. till sin ledning hvarken lärdomens djupsinniga forskning eller egennyttans betänkliga öfverslag. Wallin Rel. 1: 295 (1819, 1825). De nya diktarna bibehöll sin misstro mot våldsamma experiment och språkliga överslag. AB 1965, nr 65 A, s. 3. Enligt göteborgspolisen har mannen drabbats av något överslag och hotat sätta eld på båten. GbgP 8/7 1996, s. 8.
5) (†) motsv. ÖVER II 8.
a) i fråga om alltför tät vävning, motsatt: underslag (se UNDER-SLAG, sbst.1 4); jfr SLAG, sbst.1 1 d. Nyrén KlädFabr. 157 (1783). Underslag och överslag, om väven fick mindre eller flera slag än den skulle ha. Kjellberg Ull 390 (1943).
b) i fråga om bokbindning: inslag (se d. o. 6 slutet). Vid öfverdragning af permarne på halfläderband bör man alltid iakttaga att öfverslaget bör vara minst en tum på hvarje ställe. Thon o. Kirsch 121 (1856). AHB 111: 49 (1882).
Ssgr (i allm. till 3): ÖVERSLAGS-BERÄKNING. ungefärlig l. översiktlig l. preliminär beräkning; jfr -kalkyl, -räkning. Af en i hast gjord öfverslags-beräkning, skola vi ungefärligen finna huru stort det penningebelopp blifver, som genom detta års fiske tillfaller den arbetande klassen. PT 21/4 1837, s. 2.
(4 d) -HANDLING. (i fackspr.) hos djur, om (instinktivt o.) till synes irrelevant l. omotiverat handlande l. beteende i konfliktsituation där två varandra motverkande beteenden (ss. anfall o. flykt) samtidigt är aktiverade (jfr tomgångs-handling); äv. om sådant handlande osv. hos människa (äv. i icke fackmässigt spr.). Rörelserna (hos bävrar uppfödda i fångenskap) utföres på ett stereotypt sätt och en del av dem förekommer ofta som ”tomgångs-” och ”överslagshandlingar”. SvNaturv. 1962, s. 308. Han förvånade sig själv med att skratta till trots den besvärliga situationen. En överslagshandling – så hade han bedömt det om det gällt en patient. SundsvT 11/7 2012, s. 25. Klimatförändringen utgör alltså det fullkomligt olösliga problemet, och kring det kristalliseras under stort ståhej farhågor, forskningsansträngningar och politiska överslagshandlingar, till exempel påbudet om så kallade lågenergilampor. DN 18/3 2013, Kultur s. 7.
-INVENTERING. översiktlig l. preliminär inventering. Arsenius MannKläd. 184 (1902). Vi (kan) antaga, att man gjort en överslagsinventering vid varje kvartals slut. Västhagen Affärsbokf. 56 (1945).
-KALKYL. jfr kalkyl 2 o. -beräkning. SvBiet 1840, nr 169, s. 2. En överslagskalkyl över byns spannmålsförbrukning. Rig 1949, s. 185.
-MÄSSIG. särsk. till 3: som utgör l. innebär ett överslag; ofta ss. adv.: överslagsvis. AB(A) 3/1 1929, s. 12. Tillkomsten av åtskilliga stora företag .. har säkerligen blivit beslutad utan annan grundval än överslagsmässiga beräkningar och intuitiva betraktelser från initiativtagarnas sida. Östlind Nationalek. 111 (1948). Överslagsmässigt innebär detta ett behov av ca 1 500 systemmän och programmerare. TT 1963, s. 1017.
-RÄKNING. jfr -beräkning. En öfverslagsräkning, grundad på import-listorna. DA 24/2 1839, s. 3.
(4 c) -SPÄNNING. el.-tekn. om den spänning (se spänning, sbst.2 3 b α) som krävs för att åstadkomma överslag mellan två ledare. Genom variation af afståndet mellan hornen kan hornåskledaren inställas för olika öfverslagsspänningar, alltefter driftspänningen. Elfving Starkstr. 218 (1909).
(1 b) -STOCK. byggn. om stock som löper närmast över fönster l. dörröppning i timmerbyggnad. När stockuppläggningen nått upp till överslagsstocken över fönstren, bjöds .. på ”fönsterkanna”. SvKulturb. 7–8: 178 (1931).
-VIS, adv. grovt (be)räknat l. uppskattningsvis, på ett ungefär; äv. ss. adj.: ungefärlig (särsk. om beräkning); jfr -mässig. Antalet af sålunda utflyttande personer (har) varit ganska betydligt. Det har uppgått till följande belopp .. 1835: 80,000, och, öfverslagsvis 1836: 60,000. PT 22/6 1836, s. 2. Överslagsvisa beräkningar. TSvLärov. 1957, s. 32.

 

Spalt Ö 661 band 39, 2023

Webbansvarig