Publicerad 2023   Lämna synpunkter
ÖVER ssgr (forts.; jfr anm. sp. 332):
(II 2 b) ÖVER-LJUGA. [fsv. ivirliugha; jfr mlt. överlēgen, ä. t. überlügen] (†) ljuga ihop l. uppdikta (ngt) om (ngn); jfr -dikta. Thet the dog alriig, med någen skell bewise skole, vthan haffue oss thet offuerdictedt och blygeligen offuerlugit. G1R 11: 299 (1537). LPetri Kr. 149 (1559).
(II 1) -LJUS. i sht byggn. ljus (se ljus, sbst. 2) l. belysning som (in)faller uppifrån, ovanljus; i sht förr äv. bildl. Sol! Denna stora verldens själ och öga, / Erkänn ditt öfverljus och säg Hans ära. JGOxenstierna 4: 163 (1815). Midtskeppet höjer sig blott föga öfver sidoskeppen, tillräckligt dock för ett öfverljus. Hahr ArkitH 289 (1902). Ljuset är en av de viktigaste detaljerna i en fabriksmiljö. Överljuset är ofta den funktionellt riktiga lösningen men det är också väsentligt att genombryta väggarna med fönster. Form 1952, s. 37.
Ssgr (i sht byggn.): överljus-belysning. jfr belysning 1, 2 o. över-belysa 1. I (foto)ateliern med dess härliga öfverljusbelysning. GbgP 2/1 1900, s. 4. Det mänskliga seendet är från början anpassat till överljusbelysning. Fornv. 1935, s. 114.
-fönster. om fönster i första hand avsett för ljusinsläpp; särsk. (o. i sht) om sådant fönster (avsett att placeras) ovanför dörr l. port (jfr över-fönster). Skall ett tak bära öfverljusfönster, förses ljusöppningen med en minst 15 cm. hög ram, i hvilken fastskrufvas järnspröjsverket, som skall uppbära glaset. 2UB 1: 431 (1898). Ett elegant galler, som suttit framför ett överljusfönster över en port i Stockholm. 2SvKulturb. 1–2: 110 (1934).
-sal. sal med överljus; jfr ovanljus-sal. SD 18/7 1883, s. 5. Den .. ombyggnad af taket på .. (Nationalmuseum i Sthm), som betingades af förändringen af den gamla gravyrsalen med dess sidoljus till en öfverljussal. 2NF 37: 695 (1925).

 

Spalt Ö 533 band 39, 2023

Webbansvarig