Publicerad 2007   Lämna synpunkter
TRAN tra4n, r. l. m. (G1R 14: 33 (1542) osv.) l. n. (Lind (1749) osv.); best. -en resp. -et; pl. (() = (WoJ (1891), Auerbach (1915)) l. -er (Ekenberg o. Landin 394 (1891: lefvertraner), 2NF 26: 85 (1917))); förr äv. TRÅN, r. l. m.
Ordformer
(traan 15241712. tran (th-, -hn, -nn) 1540 osv. troon 1537. tråen (-nn) 15391637. trån (th-, -åå-, -hn, -nn) 15281699 (: trån tiende))
Etymologi
[fsv. tran; motsv. d. tran; av mlt. trān, tår (t. träne), droppe, motsv. mnl. traen (nl. traan), dets., vätska; eg.: vätska erhållen vid kokning av fett; växlingen mellan -a- o. -å- beror sannol. på inlån från olika mlt. dial.]
om flytande fett erhållet (gm kokning med vatten) av späck (l. organ) från i sht säl l. val l. av (organ från) fisk (o. använt ss. (beståndsdel l. ingrediens i) smörjmedel l. bränsle l. livsmedel l. medicin o. d.). Fisken smakade bara tran trots massor av citron. OPetri Tb. 22 (1524). Ähr kommett till öfwerstryckningen på kyrckian rödh ferge 2 t:r. tråån 2 faat. BtÅboH I. 1: 123 (1631). Utaf Hwalfiskarne hafwa de tran, som brukas till Tysk Såpa, att smörja upp läder, och äfwen att bränna i lampor. Linné FörelDjurr. 177 (1751). Tranen är .. ett utmärkt motorbränsle. Koch AntHav. 159 (1918). Av en ordinär säl kan erhållas omkring 15 liter tran. Nordström Luleåkult. 166 (1925). Jute igenkännes oftast på sin lukt, beroende därpå, att vid beredningen olja eller tran användes. Fröberg Skrädd. 48 (1941). På höstsidan vände .. (fartyget) hemåt och låg, i en atmosfär av tran och späck, vid Stora Varholmen vid Göteborg under vintern. Ymer 1951, s. 259. — jfr BLANK-, DELFIN-, FISK-, LEVER-, LYS-, MEDICIN-, PLOCK-, SEJ-, STOCKFISK-, SÄL-TRAN m. fl.
Ssgr: A: TRAN-ARTAD. tranaktig; särsk. om lukt l. smak; jfr arta, v. V 3. Ekenberg o. Landin 511 (1892).
-BEREDNING. beredning av tran. PH 8: 96 (1766).
-BOD. (förr) jfr bod, sbst.1 2. 3SthmTb. 1: 191 (1594). Illaluktande tranbodar och garverier .. hörde till det som man redan under 1300- och 1400-talen gång på gång försökte flytta ut (till malmarna). Fogelström Tanto 5 (1978).
-BRÄNNARE. (tran- 15851606. trane- 1584, 1585) (†) trankokare; vanl. ss. tillnamn. 2SthmTb. 7: 33 (1584; ss. tillnamn). (Deras) saak bleff vpskuttitt till thes trånbränneren kommer tilstädes. 3SthmTb. 5: 17 (1603). Samma dagh kom för rättenn Jacob Benchtzo(n) trånbrä(n)nere. 3SthmTb. 6: 187 (1606).
-BRÄNNERI. (†) jfr bränneri 2 o. -kokeri. RelCur. 249 (1682). Det sedhermehra i små stycken sönderskurna Fläsket (dvs. valspäcket), skaakas .. igenom en långachtigh Påsza och Träätrattar neder i Skeppet i .. Tunnor, och sedan förder til Tranbrännerijet. RelCur. 360 (1682).
-BRÄNNING. (†) trankokning; jfr bränna, v. I 3 b. Vid tranbränning lemnar .. (hajlevern) omkring 50 procent tran. Fries Grönl. 40 (1872).
-BÄRMA. (†) till botten sjunket avfall vid utvinning av tran; jfr bärma 1 o. -pärma. TullbSthm. 16 ⁄ 6 1572. Stiernman Com. 6: 518 (1718).
-FASTAGE. (†) fastage innehållande tran; jfr -fat. Quennerstedt Resa 163 (1867).
-FAT. (i sht förr) fat för l. med tran (jfr -tunna); förr särsk. ss. rymdmått (jfr fat 1 slutet). 2SthmTb. 1: 184 (1546). För 1 Tranfat a 60 kannor (åtnjutes) 18 öre. FörordnMåhlMåttVigt 29 ⁄ 5 1739, s. C 4 a. Tranfaten rullades ur Trankokeriet på planen. VetAH 1817, s. 51.
-GRUMS. (numera mindre br.) jfr grums, sbst.1 (b), o. -bärma o. sill-grums. Af färskt Trangrums upblandadt med kornmiöl .. kan äfwen tilredas Bröd, hwilket med begärlighet ätes af hästar. Fischerström 3: 436 (1787). (Det är) bewist, att det är Trangrumset och det deraf inficierade wattnet, som aflägsnar Sillen. VexiöBl. 1818, nr 7, s. 1. SvFiskelex. (1955).
-KITTEL. (förr) kittel vari tran kokades. BtÅboH I. 8: 208 (1636). Vid slutet af förra sillfiskeperioden, som räckte från 1750-talet till 1807, funnos sålunda mer än 2.000 trankittlar i gång i skärgården. LAHT 1892, s. 228. Oblandad storsill .. kunde utplockas för saltningen. Blandvaran gick i trankittlarna. Hasslöf SvVästkustf. 167 (1949).
-KOK. (†) särsk.: trankokeri. Et wäl anlagt Trankok och Salterie .. i Skärgården, wid bästa fisket, är til salu. GT 1787, nr 45, s. 4. HSillfBohusl. 138 (1843).
-KOKARE. (förr) person som (yrkesmässigt) sysslade med trankokning; jfr -brännare. (Ovanpå källaren) är Tunnebindare-Werkstad om Sommaren, och under koknings-tiden Rum för Trankokare. GT 1787, nr 92, s. 4. Två gånger gick jag in i fabriken och ut igen. Tredje gången stannade jag därinne och intervjuade en trankokare under tio fasansfulla minuter. Mörne VädSagol. 56 (1938).
-KOKERI1004 l. 3~002. (förr) jfr kokeri b o. -bränneri, -kok, -sjuderi, -smälteri. Raab Reg. 1745, s. 22. Jag kan inte förstå, hur han kan ha sitt trankokeri borta i Estland och sitta här hemma och sköta det, sade presten. Strindberg SvÖ 1: 161 (1882). En högkonjunktur inleddes, när norsk företagsamhet öppnade de antarktiska farvattnen för den rationella storjakten på valar med hjälp av flytande trankokerier. Pettersson Oceanogr. 265 (1939).
-KOKNING. (förr) utvinnande av tran gm kokning (med vatten) av späck från säl. l. val. l. hel fisk; jfr -bränning. PH 8: 367 (1766). Vid trankokningen användes en gryta med sprund vid bottnen, rymmande 200 à 300 liter. 10 à 12 timmar måste tran kokas för att bli fullt vattenfri. Nordström Luleåkult. 166 (1925).
-LAMPA. (i sht förr) jfr lampa, sbst.1, o. späck-lampa. Stinkande tranlampor. Wåhlin LbLandth. 55 (1804). En rökhuv, flätad av halm och använd att hänga över en tranlampa, för att samla den myckna röken. RedNordM 1928, s. 18.
-LUKT. jfr lukt 2. Heinrich (1814).
-OLJA. (numera bl. i skildring av ä. förh.) tran; jfr olja, sbst. 1. VetAH 1770, s. 200. Til botemedel (för boskap utan aptit) försökes .. malen senap, med tranolja och bränwin hopblandade. Fischerström 2: 460 (1780). Vi tjänade tusen kronor på två (dagars säljakt) .. vi fick två och femtio litern för tranoljan, tio kronor i skottpeng och något för skinnen. DN 14 ⁄ 8 1994, s. C4.
-PANNA. [fsv. tranpanna] (förr) panna (se panna, sbst.1 2) för trankokning. Tå beke(n)de the sigh hafua stulit af traanbodenn vnder Galgebärget åtte tråånnpanner. 3SthmTb. 2: 111 (1597).
-PÄRMA. (†) = -bärma. PH 6: 4395 (1756).
-SJUDERI1004 l. 3~002. (numera mindre br.) trankokeri. PH 8: 264 (1766). Östergren (1959).
-SKRÄLING. svampen Macrocystidia cucumis (Pers. ex Fr.) Joss. (som har tranartad lukt). 2SvUppslB (1954). Känn här, den stinker gammal fiskleverolja, säger .. (biologen) och sträcker fram en transkräling, en liten brunhättad svamp med mörkbrun fot. UNT 9 ⁄ 9 2004, s. 17.
-SMAK. smak av tran. Rothof 683 (1762). Stekt fisk .. kan aldrig ätas uppvärmd; den blir torr och har nästan transmak; den användes vida bättre kall. Langlet Husm. 87 (1883). Det bör .. framhållas att stark utfodring av fiskmjöl kan medföra diarré och ger kött och ägg en viss tran- eller fisksmak. Sonesson BöndB 793 (1955).
-SMÄLTERI1004 l. 3~002. (numera mindre br.) jfr smälteri o. -kokeri. Barthel Harstena 65 (1933). SAOL (1973).
-TIONDE. (förr) tionde utgående i tran l. i motsv. värde i pengar. Then siäle eller tråntijende, som ther faller udi landet. G1R 21: 185 (1550). Cederlöf FinlPrästEkon. 126 (1934; om ä. förh.).
-TUNNA. (i sht förr) jfr -fat. BoupptVäxjö 1755. Några har blivit så starka av levertran, hajlevertran, att de kan ta en trantunna mellan händerna och dricka ur den som en spilkum! Törngren Gunnarsson Barn. 202 (1924).
B (†): TRANE-BRÄNNARE, se A.
Avledn.: TRANAKTIG, adj. som till smak l. lukt l. konsistens liknar l. påminner om tran; jfr tran-artad, tranig. Dunen (hos tranorna) är sträfwer och kiöttet segt, tranachtigt. Broman Glys. 3: 475 (c. 1740). Stormfoglarne .. förswara sig med att utspy en tranaktig wätska. Holmström Ström NatLb. 2: 60 (1852). Till middag .. stekt lunnefågel. Ska man verkligen äta den stiligaste av fåglar? Det är inte särskilt gott även om inlagda päron tar udden av den tranaktiga smaken. DN 17 ⁄ 6 2001, Resor s. 4.
TRANIG, adj. tranaktig; äv.: som är full av l. insmord med tran. Så är ey heller den Tranige Haaf-Fisken lijten Orsaak (till skörbjugg). Kempe Graanen 30 (1675). Sjöfoglars traniga smak kommer af fettet, som ligger strax under skinnet. SvMerc. IV. 4: 91 (1759). Ejderns kött är visserligen föga tranigt, men groft och vida sämre än alkans. Nordenskiöld Vega 1: 119 (1880). Bland anmärkta felaktigheter (i smörets kvalitet) .. må nämnas oljig, tranig, bitter, oren, sur, talgig .. smak. TLandtm. 1897, s. 399. Stormfågeln försvarar sig därigenom, att den sprutar ut mot sin fiende magsäckens hela traniga innehåll. 2NF 27: 228 (1917). (Båten) var inte tjärad för sommarbruk. Och inte tranig och nersmord av fiskfjäll heller. Aronson FjärdeVäg. 129 (1950).
Avledn.: tranighet, r. l. f. Nordforss (1805).

 

Spalt T 2280 band 35, 2007

Webbansvarig