Publicerad 1977   Lämna synpunkter
SLUSSA slus3a2, v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -NING.
Etymologi
[jfr dan. o. nor. sluse, t. schleusen; till SLUSS]
1) motsv. SLUSS 1 a: transportera l. föra (fartyg) genom en sluss l. slussar l. (intr. l. abs., om fartyg l. kapten l. passagerare på fartyg) gå genom en sluss l. slussar; i sht ss. vbalsbst. -ning, särsk. konkretare, om gång l. tillfälle då fartyg transporteras l. går genom en sluss l. slussar; ss. vbalsbst. -ning förr äv. konkret: slussänkning. Jennings PVetA 1761, s. 22 (: slussning, konkret). Så länge wattnet är fritt från is, fortgår sluszningen ifrån en half timma före solens uppgång till (osv.). SFS 1851, nr 30, s. 6. Fartygen kunna .. på vissa tider passera hela (Kiel-)kanalen utan en enda slussning. TSjöv. 1890, s. 161. Då fartyget i dag på morgonen slussade, måste (osv.). AB 1890, nr 103, s. 2. Skepparen på (bogserbåten) Hilma vågade .. ej slussa, utan stoppade vid piren utanför Slussen. VL 1908, nr 134, s. 5. När vi mot aftonen slussade vid Borensberg (vid Göta kanal) upptäckte jag (osv.). Sågverksminn. 26 (1948). jfr: (I våtdockor) låter man ofta .. dockans inlopp bilda en sluss med dockportar vid båda ändarna, så att fartyg på vanligt sätt och oberoende af tidvattnet kunna slussas från dockan till ytterhamnen eller omvändt. 2NF 6: 602 (1906). jfr NED-SLUSSA.
2) i oeg. l. överförd l. bildl. anv. av 1; i sht i fråga om att transportera l. (över)-föra ngn l. ngt till hans l. dess slutliga bestämmelseort (via olika stationer, särsk. gm att en l. flera ggr av flera olika vägar l. kanaler l. möjligheter o. d. välja den rätta); äv. intr. (se slutet). Som jag icke såg något folk på dammen för att slussa stockarna som skulle igenom, skyndade jag mig .. att (osv.). Schröder 2Bruksb. 43 (1903). (Till fartygsmaskineriet i jagaren Gotland kommer man) genom kammare, avskilda av tjocka dörrar, genom vilka man måste slussas för att skillnaden i lufttrycket mellan de olika rummen inte skall förorsaka skador. SvD(B) 1947, nr 18, s. 14. En kvarts miljon utgående och nära det dubbla antalet ingående samtal ”slussas” årligen genom hotellets växel. RöstRadio 1950, nr 17, s. 9. Fyra av de stora studenthemmen i Stockholm blir hotell på sommaren, och Hotellcentralen vid Centralstationen slussar dit hundratals människor om dagen. ÖgCorr. 1965, nr 169, s. 7. särsk. (starkt vard.) intr.: föda barn, nedkomma. Fogelström Somm. 176 (1951).
Särsk. förb.: SLUSSA FRAM10 4. särsk. till 1. En .. kanal, där ens farkost långsamt slussas fram mellan gröna, tuktade stränder. Bergman Dröm. 89 (1904).
SLUSSA IN10 4.
1) till 1: föra in (fartyg) i en sluss; äv. om fartyg (l. dess passagerare): ta sig in genom sluss(anläggning). UB 7: 216 (1874). Det hade blifvit försent att slussa in i Mälaren. SD(L) 1899, nr 344, s. 3. SvD 1913, nr 75, s. 13 (i pass.).
2) till 2. Den våta luften går ut (ur torven i den första torkens cyklon) och det något torkade pulvret slussas in i nästa tork. TT 1942, M. s. 5. Samhällets önskan att slussa in all sexualdrift i äktenskapets kanalsystem. GHT 1947, nr 13, s. 3. Fogelström CaféUtp. 205 (1970).
SLUSSA NED10 4 l. NER4.
2) till 2; särsk. bildl.: successivt föra ner (ngn) från en starkt emotionellt uppskruvad till en mera sakligt inriktad stämning l. dyl. Wägner Genomskåd. 131 (1937).
SLUSSA UPP10 4 l. OPP4. särsk. till 1. Sedan vattenståndet i Saltsjön påskdagsmorgonen stigit till 3.58 m. öfver slusströskeln lyckades det för Isbrytaren på middagen att slussa upp i Mälaren. VL 1908, nr 91, s. 2.
SLUSSA UT10 4. särsk. till 2. SvD(B) 1944, nr 308, s. 6. Så snart formaliteterna är överstökade slussas de (dvs. de jugoslaviska invandrarna) ut på den svenska arbetsmarknaden. DN(A) 1964, nr 302, s. 21.
SLUSSA ÖVER10 40. särsk. till 2. Överflödig arbetskraft kunde slussas över till de industrier som ropar efter mera arbetskraft. NDag 1948, nr 244, s. 2.
Ssgr: A (jfr sluss ssgr): (2) SLUSS-KAMMARE, sbst.2 (sbst.1 se sp. 6817) [sannol. delvis utvidgad anv. av sluss-kammare, sbst.1] (i fackspr.) om kammare (se kammare, sbst.2 6) varigenom ngt slussas (i sht vid en teknisk process). Ramsten o. Stenfelt (1917). SvByggkatal. 1950, s. 41.
(2) -LOCK. (i fackspr.) lock (se lock, sbst.2 e γ) till slusskammare (se -kammare). SvByggkatal. 1950, s. 41.
(2) -SYSTEM, sbst.2 (sbst.1 se sp. 6819) system för slussning; jfr slussnings-system. Upsala(A) 1924, nr 270, s. 1.
B: (1) SLUSSNINGS-ANORDNING~020. slussanordning. 2NF 19: 1368 (1913).
(1) -HÖJD. (föga br.) = sluss-sänkning. 2NF 26: 1313 (1917).
(1) -INRÄTTNING~020. slussinrättning. Jennings PVetA 1761, s. 20 (för fartyg i kanal).
(2) -RUM. särsk. (i fackspr.) om rum varigenom ngt slussas vid en teknisk process. Bergström Kol. 124 (1922; i kolugn).
(2) -SYSTEM. = sluss-system, sbst.2 SvD(A) 1958, nr 329, s. 8.
(1) -TID. (i sht i fackspr.) tid som erfordras för slussning av fartyg l. då slussning av fartyg kan äga rum. SFS 1873, nr 7, s. 4.
(1) -VATTEN. (i sht i fackspr.) slussvatten. TT 1896, Byggn. s. 16.
Avledn.: SLUSSARE, m.||ig. särsk. till 2, dels om person (man) med uppgift att ombesörja slussning av ngt, dels bildl., om person som vidarebefordrar uppgifter (som borde hemlighållas), närmande sig bet.: skvallrare. Schröder 2Bruksb. 42 (1903; om flottningsarbetare med uppgift att slussa ut stockar ur damm). (Den nya sköterskan på barnhemmet) är nog en riktig slussare, akta er för den. Martinson VägUt 304 (1936).

 

Spalt S 6821 band 27, 1977

Webbansvarig