| Publicerad 1964 | Lämna synpunkter |
SAMMANFÖRA sam3an~fö2ra l. ~fœ2ra, äv. (numera bl. tillf.) TILLSAMMANFÖRA tilsam3an~, v. -för, -förde, -fört, -förd (se för övr. FÖRA). vbalsbst. -ANDE, -ING (Lindfors (1824) osv.), -NING (numera bl. mera tillf., Linc. (1640; under conductio), TT 1962, s. 339), -FÖRSEL (†, Ekblad 423 (1764)).
Anm. Se med avs. på verbets o. de olika vbalformernas bruklighet i förh. till förb. föra samman samt med avs. på verbets konstruktion anm. 3:o o. 4:o sp. 586 f.
1) föra l. forsla l. transportera (olika föremål l. en mängd av ett ämne) till samma plats, samla på en plats l. i en hög l. klunga l. bunt o. d.; äv. med saksubj. Spegel GW 27 (1685). Bönderne .. sammanförde med fötterne de grässtrån som lågo framför hästarne. Palmstjerna Snapph. 2: 191 (1831). Rytteri-Öfversten .. lät i en stor hög sammanföra samt antända och uppbränna de fiendtlige vapnen. Kolmodin Liv. 3: 84 (1832). Snön var på sina ställen sammanförd af blåsten. Bremer Fad. 191 (1858). (Vissa handlingar) skola .. ordnas i datumföljd samt månadsvis sammanföras i buntar. Döss o. Lannge 211 (1915). Sammanförningen av virket från avverkningsplatserna. TT 1962, s. 339. — särsk.
a) (numera bl. tillf.) om uppläggande av förråd l. samlande av skatter l. ägodelar o. d.; äv. med obj. betecknande förrådet l. samlingen. PT 1791, nr 46, s. 3. Dör han (dvs. visen), bryta de (dvs. bina) strax förbundet, plundra den honing / Som de tillsammanfört. Adlerbeth Buc. 115 (1807). Den af framlidne prof. Stelzner sammanförda samlingen af malmer och bergarter. TT 1898, K. s. 68.
b) (numera bl. tillf.) oeg., om uppförandet av ett antal byggnader i en klunga o. d. Det var en af dessa fula .. platser, der en massa sneda och vinda, röda och grånade trädkojor blifvit sammanförda i vild oordning. Schwartz Pos. 10 (1863). HågkLivsintr. 10: 80 (1929).
2) med avs. på personer: föranstalta att (ngra) komma samman l. samlas l. träffas l. få kontakt med varandra o. d.; äv. oeg. l. bildl., med obj. betecknande ngras hjärtan o. d.; äv. med saksubj. AOxenstierna 1: 573 (1636). At du (dvs. Astrild) twå Hiertan nu, haer welat sammanföra. Lucidor (SVS) 304 (1673). En slump oss sammanförde. Dahlgren Calderon 66 (1858). Att .. sammanföra industriidkare från olika delar af landet för utbyte af åsikter i tekniska frågor. TT 1895, Allm. s. 30. Det var jag som sammanförde honom med min chef. Gustaf-Janson ÖvOnd. 22 (1957).
3) med avs. på olika föremål l. delar av ngt: föra närmare l. alldeles intill varandra; äv. (numera bl. tillf.) oeg. l. bildl., med avs. på stycken i en text, ord, språkljud o. d. Vid en obehaglig sammanförning af Consonanter, blir den första ofta förvandlad. Trendelenburg GrSpr. 70 (1801). Benrörelser .. Sammanförning af knäna, under motstånd. Lind Regl. 3Bil. 1 b (1836). Hvad .. beträffar inom, utom, bakom, anar kanske ej mången, att de ens utgöra sammanförda partiklar. Rydqvist SSL 5: 117 (1874). Skola (vid rättande av korrektur) två stycken sammanföras till ett, anmärkes detta genom att draga en linje från föregående styckes slut till efterföljande styckes början. Elge BoktrK 51 (1915).
4) (numera föga br.) med avs. på geografiska områden, naturföremål, byggnader, järnvägslinjer o. d.: sammanbinda (se d. o. 4). TT 1896, Byggn. s. 28. Af dessa (vattenfall) kunna lämpligen Smedjefallet och Långforsfallet sammanföras med en kanal. Därs. 1900, Allm. s. 64.
5) (†) uppföra (byggnad); lägga upp l. uppkasta (jordhög o. d.). (Han) hafwer sin Graff vnder een tilsammanförder Jordhög. Sylvius Curtius 152 (1682). En sunken tempeldôm, / Som sammanförts af jättehänder. Nyberg 3: 7 (1842). Brunius SkK 369 (1850).
6) [jfr 1] oeg. l. bildl., med avs. på olika element l. företeelser: bringa samman, hopbringa, samla; äv. med tanke på att det hopbragta bildar en enhet l. helhet av något slag, mer l. mindre klart liktydigt med: förena, förbinda, hopkoppla, slå ihop o. d.; äv. med obj. betecknande vad som sammanbragts l. förenats. Beza hafwer .. sådane stoor hoop medh skamlösa och ohöfweliga ord tilsammanfördt. OMartini Pred. D 1 a (1606). Sekreta deputationen hade under granskningen af rådsprotokollen .. sammanfört tjugu anmärkningspunkter. Odhner G3 1: 77 (1885). Denna sammanförning af så olikartade och skenbart hvarandra främmande namn till ett porträttgalleri. Wester Merezkovskij EvigFölj. Föret. 2 (1908). FinT 1955, s. 67. — särsk.
a) med avs. på (ngt som är splittrat i) olika politiska l. administrativa enheter o. d.: samla till en politisk resp. administrativ enhet l. dyl. Hela landet (dvs. Frankrike) sammanfördes (gm revolutionen) under en regelmässig, strängt centraliserad författning och förvaltning. Svedelius Statsk. 2: 210 (1868). Rig 1954, s. 53.
b) samla (olika företeelser) i en (systematisk) grupp l. klass av samhöriga företeelser l. under en gemensam (sammanfattande) rubrik l. beteckning; uppfatta l. framställa (olika företeelser) ss. samhöriga l. tillhörande samma systematiska grupp l. klass o. d. Rydqvist i 2SAH 12: 522 (1827). Bestiolæ (vanligen kallade insektätande rofdjur) .. äro ganska olika med de egentliga rofdjuren, med hvilka de ofta pläga sammanföras. Sundevall Zool. 46 (1864). Man har länge sammanfört en grupp, särskilt inom växtvärlden utbredda, mycket viktiga ämnen under den gemensamma beteckningen ”kolhydrat”. Smith OrgKemi 157 (1938).
c) samla l. sammanställa (olika framställningar l. delar därav) i en skrift l. volym l. ett verk o. d.; sammanslå (separata konton l. längder) till ett konto resp. en längd; stundom med saksubj. betecknande skrift o. d.: utgöra en samling av (olika framställningar o. d.). Schroderus Os. 1: 412 (1635). I början af 1350-talet .. öfverarbetade Boccaccio sannolikt .. de enskilda novellerna samt sammanförde dem i hvarje fall till en cykel. VLitt. 3: 35 (1902). (Pelle Molins) få berättelser ha sammanförts under benämningen Ådalens poesi. Mjöberg Lb. 481 (1910). De sammanförda röstlängderna. Reuterskiöld Grundlag. 586 (1925). Från aktivistiskt håll utgavs .. sommaren 1915 .. ett större arbete av anonyma författare. .. Det sammanförde och systematiserade de svenska krigsvännernas argumenter och motiver. Höglund Branting 2: 62 (1929). Sammanföra två konton. Östergren (1937).
d) i vissa numera obrukliga (l. bl. tillf.) anv.; särsk. om förenande av olika naturer, sammanslagning av olika tjänster, behandling av olika företeelser på ett ställe i en framställning l. av olika frågor i ett sammanhang o. d.; ss. vbalsbst. -ing äv. konkretare, om vad som förenats. Beskrifningen på afståndstagande emellan fötterna (vid olika rörelsers utförande kan) icke på ett ställe sammanföras. Ling Regl. 54 (1836). En tolkning, som till menskligt ideal har en sammanföring af Faust- och Mefistofeles-naturerna, är säkert icke den rätta. Lysander Faust 79 (1875). Hvarföre sammanföra indelningsverk och grundskatter? Rundgren i 3SAH 2: 91 (1887). En .. olämplig sammanföring af tjenstebestyr. SD(L) 1895, nr 279, s. 16. — särsk.
α) i uttr. sammanföra ngra i en grad med ngra, sätta ngra i samma grad l. klass som ngra; jfr 8. Annerstedt UUH Bih. 2: 100 (i handl. fr. 1665).
β) i p. pf. pl., ss. efterställt attribut till pluralt huvudord: sammantagna. Dessa källor tillsammanförda torde bilda det bästa tillgängliga material för att bedöma godsrörelsen på Venerns uppland. TT 1900, Byggn. s. 60.
7) (†) sammanjämka l. hopjämka (meningar, motsatser). Malmström Hist. 2: 143 (1863). Oförenliga motsatser sammanföras. Svedelius i 2SAH 51: 227 (1875).
8) (†) sammanställa för jämförelse, jämföra; äv. i uttr. sammanföra ngt mot ngt, jämföra ngt med ngt. (Av faktorns redogörelse kan man) hafwa besked och effterrättelse, huru mycket Tobak alla Månader försåldt blifwer, och thet emot Vpbördzmannens book sammanföra. Stiernman Com. 2: 310 (1641). Muræus Arndt 1: Föret. A 3 a (1647). Weste FörslSAOB (c. 1815).
9) [jfr 5] (†) ss. vbalsbst. -ing o. -ning, i konkretare, oeg. l. bildl. anv.: uppbyggnad, struktur; komposition o. d. (Påvedömets) inwärtes structur och sammanförning. Brask Pufendorf Hist. 427 (1680). JGRichert (1855) hos Warburg Richert 2: 352.
10) (†) i uttr. jämnkonstigt sammanföra svärd och penna, föra l. hantera svärd o. penna med samma skicklighet. Lucidor (SVS) 196 (1672).
Spalt S 636 band 24, 1964