Publicerad 1957   Lämna synpunkter
REGIONAL re1giωna4l l. reg1-, äv. -on-, adj.; adv. -T.
Etymologi
[jfr t., eng. o. span. regional, fr. régional, it. regionale; av senlat. regionalis, avledn. av regio (se REGION)]
som tillhör l. omfattar l. hänför sig till l. har avseende på en viss region l. (vissa) regioner; som är utmärkande för l. varierar efter olika regioner; region-; företrädesvis motsv. REGION 1, stundom: provinsiell; ss. adv. äv.: efter regioner. Regional limnologi (i fackspr.), limnologi som kännetecknas av framhävande av olika regioners särdrag o. d. Landsm. VI: ccv (1888; om spanska förh.). (Orsasjöns strandbälte) visar .. en regional skiftning i sin beskaffenhet. Ymer 1905, s. 21. Det slesvigska partiet (i Danmark) utgör en rent regional företeelse. DN(A) 1929, nr 107, s. 3. SvGeogrÅb. 1929, s. 34 (ss. adv.). Regionala och lokala förvaltningsmyndigheter (inom försvaret). SFS 1945, s. 613.
Ssgr: REGIONAL-BYRÅ. [jfr eng. regional bureau] (i sht i fackspr.) byrå (se d. o. 3) l. institution som har att ombesörja en viss värksamhet inom en region l. för en regions vidkommande. BtRiksdP 1901, 8Hufvudtit. s. 297 (om institution med uppgift att för Sveriges vidkommande lämna bidrag till en internationell katalog över naturvetenskaplig litteratur).
-GEOGRAF. (i fackspr.) jfr -geografi. SvGeogrÅb. 1953, s. 181.
-GEOGRAFI. [jfr t. regionale geographie, eng. regional geography] (i fackspr.) geografi som behandlar ett visst område av jordytan (en viss region), speciell l. beskrivande geografi, landskapsgeografi; stundom äv.: geografi som behandlar jordens l. ett större l. mindre områdes uppdelning i regioner l. som kännetecknas av framhävande av olika regioners särdrag o. d.; äv. konkret, om bok l. skrift som behandlar sådant ämne. Numelin PolGeogr. 15 (1927; konkret). De områden, vari regionalgeografien delar jordytan. Ymer 1931, s. 409. Det (utkomna arbetet) kan betraktas som en regionalgeografi över (Labrador-)halvöns östdel. SvGeogrÅb. 1944, s. 247.
-GEOGRAFISK. [jfr t. regionalgeographisch] (i fackspr.) jfr -geografi. Regionalgeografiska studier. Ymer 1925, s. 89.
-HAMN. geogr. hamn (se hamn, sbst.3 1) som betjänar en viss (större) region med hänsyn till ut- o. införsel. SvStadsförbT 1925, s. 415.
-INDELNING~020. (i fackspr., mera tillf.) regionindelning. Fatab. 1928, s. 204.
-KONTOR. [jfr eng. regional office] (i sht i fackspr.) jfr kontor 6 o. -byrå. Världshor. 1949, nr 7, s. 36 (i världshälsovårdsorganisationen).
-LIMNOLOGISK. (i fackspr.) som tillhör l. har avseende på regional limnologi. En .. regionallimnologisk översikt. Ymer 1930, s. 446.
-METAMORF. geol. som utmärkes av l. uppkommit gm regionalmetamorfos. Fennia VIII. 3: 48 (1892).
-METAMORFOS. [jfr t. regionalmetamorphose] geol. metamorfos (se d. o. d) av större komplex av bärgarter gm samtidig höjning av temperatur o. tryck (t. ex. i samband med bärgskedjebildning), regional metamorfos. NF 10: 1446 (1886).
-METAMORFOSERAD, p. adj. geol. som undergått regionalmetamorfos. Fennia IV. 5: 5 (1890).
-PLAN, r. l. m. [jfr eng. regional plan] (i fackspr., mindre br.) regionplan. Östberg ArkAnt. 163 (1928).
Ssg: regionalplane-delegation. (i fackspr., mindre br.) jfr delegation 1 b. SvD(A) 1926, nr 290, s. 4.
-SOCIOLOGI. (i fackspr.) sociologi som kännetecknas av framhävande av olika regioners särdrag o. d.; jfr -geografi. SvGeogrÅb. 1948, s. 109.
-STUDIUM l. (i konkretare anv.) -STUDIE. [jfr eng. regional study] (i fackspr., mera tillf.) abstr. o. (i formen -studie) konkret(are): undersökning av en viss region l. av regionerna inom ett större område (ur t. ex. geografisk l. sociologisk synpunkt). Regionalstudier i nutida svensk socialgeografi. SvGeogrÅb. 1950, s. 186.
-SYSTEM. [jfr t. regionalsystem, eng. regional system] system kännetecknat av regionalism l. regionindelning. SvD(A) 1929, nr 15, s. 17 (om engelska förh.).
Avledn.: REGIONALISERING, r. (i fackspr., mera tillf.) om handlingen l. värksamheten att (söka) skapa l. vidmakthålla naturliga regioner (med hänsyn till samhällsstruktur l. materiell l. andlig kultur o. d.) l. att uppdela ngt i regioner o. d. GbgP 1949, nr 151, s. 2.
REGIONALISM10104, r. [jfr t. regionalismus, eng. regionalism, fr. régionalisme, it. o. span. regionalismo] (i fackspr.) tänkesätt l. åskådning l. strävan l. rörelse o. d. som kännetecknas av betonande l. hävdande av en viss regions l. olika regioners särställning l. särskilda intressen o. d.; provinsialism (se d. o. 1), partikularism l. lokalpatriotism; äv. om litterär åskådning l. strävan l. rörelse som ger l. söker ge diktningen regional anknytning l. söker skildra egenarten o. d. hos en provins l. olika provinser (jfr hembygds-diktning, -konst); äv.: strävan l. tendens till uppdelning av ngt i regioner. Den katalanska regionalismen är så intensiv, att den gång på gång drifvit till våldsamt uppror. Vising Span. 91 (1911). Om regionalism och enhetssträfvande i vårt riksdagsskick. StatsvT 1915, s. 282. BonnierKL (1926; om strävan l. tendens till uppdelning i regioner). Litterär regionalism. 2SvUppslB 23: 1032 (1952).
REGIONALIST10104, m.||ig. [jfr t. o. eng. regionalist, fr. régionaliste, sbst., it. regionalista; till regionalism] (i fackspr.) anhängare av regionalism(en). 2NF 35: 591 (1923).
REGIONALISTISK101040, adj. [jfr eng. regionalistic, fr. régionaliste, adj.; till regionalism o. regionalist] (i fackspr.) som utmärkes av l. har avseende på regionalism. 2NF 35: 574 (1923). 80-talsrealismens regionalistiska skildringar. NordT 1928, s. 530.

 

Spalt R 813 band 21, 1957

Webbansvarig