Publicerad 1961   Lämna synpunkter
RÄJONG räjoŋ4 l. RAYON räjoŋ4, sbst.2, förr äv. RAJONG, r. l. m.; best. -en; pl. -er.
Ordformer
(rajong 1889. rayon 1853 osv. räjong 1889 osv.)
Etymologi
[jfr t. o. eng. rayon; av fr. rayon, avledn. av ffr. rai (fr. rais), stråle, eker, av lat. radius (se RADIE)]
1) kring ett centrum befintligt område (se d. o. 2) som utsättes för l. beröres av ngn viss värksamhet i centrum l. av där rådande förhållanden o. d.; omkrets; räckvidd; äv. allmännare: zon (jfr b); äv. i mer l. mindre oeg. l. bildl. anv., om område (se d. o. 2) för ngns värksamhet l. inflytande o. d. (jfr b). Rayon Porton .. (ha) warit ett hinder för frimärkens användande, enär en correspondent vid tvähogsenhet till hvilken Rayon det bref hörer som han vill afsända, i stället Contant betalar detsamma eller aflemnar detsamma obetaldt. GenPostStUppgStycketal. 31/3 1853. Vore du här eller jag där — inom din rayon, sannerligen, det skulle icke gått, som det nu gått. Aho Soldan 349 (c. 1875). Alingsås befann sig inom denna invigningsfests rayon. Adelsköld Dagsv. 1: 262 (1899). Jordvärdet är .. betydligt högre inom en rayon inom 3 mil från Stockholm. SvD(A) 1930, nr 87, s. 3. Kaminen .. spred en faslig värme inom en viss kort räjong. SvD(B) 1935, nr 165, s. 10. särsk.
a) (numera bl. tillf.) om den zon kring en fästning som behärskas av fästningsartilleriets eld (o. som är underkastad särskilda inskränkningar rörande bebyggelse), (fästnings) eldområde. Dalin (1871). Rydberg Jönk. 4 (1880).
b) allmännare: område (som kännetecknas av ngt särskilt förhållande l. beröres av ngn viss värksamhet o. d.) landsdel, trakt; distrikt; särsk. om (tjänstemans) tjänstgöringsområde l. värksamhetsområde (jfr DISTRIKT 1). NF (1889). Avdelningens tjänstemän reste .. inom var sina rayoner. Fatab. 1929, s. 201. Nu för tiden har .. räjongen för semester och sommarvistelse vidgats. SvD(A) 1933, nr 223, s. 6. De kolfattiga rayonerna (i Tyskland). SvGeogrÅb. 1943, s. 98.
2) i bildl. anv. av 1, om område (se d. o. 3) för ngns arbetsuppgifter l. befogenhet(er) l. kompetens o. d., gebit (se d. o. 3). Pedagoger (bruka) mera sällan uppskatta sätt att inhämta kunskaper som ligga utom deras räjong. DN(A) 1929, nr 257, s. 10. Husmodersföreningen (har) nekat att lämna hjälp till en prästfru som önskade tillklippningshjälp till sin systuga .. med motiveringen att dylikt låge utanför föreningens räjong. Därs. 1931, nr 339, s. 16.
Ssgr (till 1): A (†): RAYONS-PORTO, se B.
B: RÄJONG- l. RAYON-CHEF. särsk. dels om tjänsteman som förestår l. leder ett företags värksamhet inom visst område, dels (i fråga om ä. förh. i Finl.) ss. benämning på chef för lokal skyddskår. FFS 1918, nr 86, s. 2 (vid lokal skyddskår). Dædalus 1954, s. 118.
-INDELNING~020. indelning (av område) i räjonger. SAOL (1950).
(1 a) -LAG, r. l. f. l. m. [jfr t. rayongesetz] (om utländska förh., numera bl. tillf.) lag om nyttjande av marken inom en fästnings eldområde. 2NF 9: 327 (1908). Därs. 22: 1099 (1915).
-PORTO. (rayon- 1853 osv. rayons- 1853—54. räjong- 1955 osv.) (numera bl. i skildring av ä. förh.) portoavgift beräknad efter befordringsvägens indelning i zoner. GenPostStUppgStycketal. 31/3 1853. Grape Enhetsp. 53 (1955).
-SYSTEM. [jfr t. rayonsystem] jfr -indelning. MeddPostmus. 12: 14 (1930).
-UPPDELNING~020. jfr -indelning. TSvLärov. 1941, s. 338.

 

Spalt R 3782 band 23, 1961

Webbansvarig