Publicerad 1953   Lämna synpunkter
PLUGGA plug3a2, v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -NING; -ARE (se avledn.); jfr PLUGG, sbst.2
Etymologi
[jfr fsv. pluggadher, hopflickad?, ävensom d. pløkke, nor. plugge, mlt. pluggen, holl. pluggen, eng. plug; till PLUGG, sbst.1]
1) slå l. driva in plugg(ar) i (ngt); driva in en plugg ss. kil i (ngt); fästa (ngt) medelst plugg(ar); täppa till (ett hål l. en springa) med en plugg l. med (tappar l. tussar av) ngt mjukt material (t. ex. mossa). VDAkt. 1734, Syneprot. F III 7. Pluggning af messingsvigter är icke tillåten. SFS 1886, Bih. nr 23, s. 7. Allt som båtbyggaren flyttar sig utmed båtsidan, borrar han upp hålen, täljer rännor för repet emellan dem, stoppar mossa .. i ”landena” (bordens förening), syr och pluggar. Fatab. 1909, s. 93.
2) (†) bildl., i uttr. plugga ngt i ngn (utan bestämd avgränsning från förb. plugga i10 4; se under särsk. förb.) l. (enst.) plugga ngn med ngt, slå l. dunka l. hamra l. proppa l. inprägla ngt i ngn. Plugga lögn i folck. Runius (SVS) 2: 96 (1712). Plugga något i minnet på någon. Nordforss (1805). Pojken man pluggar från morgon till qväll med glosor och lexor. Ridderstad SDikt. 3: 243 (1862); jfr 3 a. (Det) lär .. icke varit svårt att .. ”plugga palt” i .. gubben. Laurén Minn. 242 (1877). Schulthess (1885).
3) (vard.) bildl.: läsa.
a) om undervisning (jfr LÄSA, v.3 1 g); ofta med tanke på ett intensivt arbete för att innöta ett visst lärostoff (i sht gm privatlektioner); utom tillf. numera bl. dels i uttr. plugga (ngt) med ngn, läsa (ngt) med ngn, ge ngn lektioner (i ngt), dels i uttr. plugga ngt i ngns hjärna l. i ngn o. d. (utan bestämd avgränsning från förb. plugga i10 4; se under särsk. förb.); jfr 2. Topelius Dagb. 4: 289 (1840). Hennes far har pluggat latin i skolpojkar. Dens. Läsn. 7: 190 (1891). Harald hade .. pluggat matematik med Sigvard. Oterdahl Skolfl. 94 (1924).
b) om läsning med syfte att inlära ngt; dels liktydigt med: läsa (se LÄSA, v.3 1 e), dels (ngt nedsättande) om ytterst (allt för) flitig o. ivrig läsning l. om ett själlöst, mekaniskt inlärande av minneskunskaper o. d.; dels tr., med obj. betecknande vad som läses l. studeras, dels utan obj. (särsk. i uttr. plugga på en examen o. d.). Topelius Dagb. 4: 94 (1839). (Axel Svan var) flitig utan att ”plugga”. Blanche Bild. 1: 139 (1863). Att plugga namn och årtal. SvTidskr. 1894, s. 560. Då hon pluggade på sin fil. kand. NDA 17/1 1932, Söndagsbil. s. 1. Man måste plugga skarpare .. (i det treåriga gymnasiet) än på det fyraåriga. Swensson Willén 9 (1937). — jfr BLOCK-, STORM-PLUGGA. — särsk. (numera bl. tillf.) i uttr. plugga för ngn, ta lektioner l. läsa för ngn. Ödman StudM 25 (1891).
Särsk. förb.: PLUGGA I10 4. (vard.)
1) till 2.
a) med obj. betecknande födoämne o. d.: proppa l. sätta i (ngn ngt); äv. i uttr. plugga i sig ngt. Han begärde biffstek och sedan han pluggat i sig den (osv.). Stenfelt Skepp. 145 (1903). Oj vad han åt när vi pluggade gröten i honom. Lieberath Knekt. 60 (1914).
b) (†) med obj. betecknande ngt abstr. (särsk. lögn o. d.): slå l. sätta i (ngn ngt), proppa (ngn) full med (ngt), inpränta (ngt) i (ngn). SP 1786, nr 208, s. 2. Jag var likasom flat öfver min enfald, att låta Badin plugga i mig sitt dumma sladder. Crusenstolpe Mor. 1: 29 (1840). WoH (1904).
2) till 2, 3.
a) till 2, 3 a, i uttr. plugga i ngn ngt, lära ngn ngt, slå l. dunka in ngt i ngns huvud l. dyl. Tersmeden Mem. 2: 232 (1736). En man, som pluggar i studenterna deras lutherska dogmatik. Segerstedt Händ. 343 (1923, 1926).
b) till 2, 3 b, i uttr. plugga i sig ngt, slå l. läsa in ngt. Björkman (1889). PedT 1897, s. 172. särsk. (med nära anslutning till 1 b) i uttr. plugga i sitt minne o. d., slå in. Franzén Minnest. 3: 398 (1839).
PLUGGA IGEN10 04. till 1: täppa till (ngt, särsk. ett hål) med en plugg l. (tapp l. tuss av) ngt mjukt material; äv. bildl.: täppa till o. d. Rosenhane Oec. 110 (c. 1662). Doch råder jag, igen at edra ögon plugga, / När i Guds hemlighet fördierft the vilja glugga. Kolmodin QvSp. 1: 38 (1732). Sydow Folksag. 128 (1941). jfr igenplugga.
PLUGGA IHOP10 04, äv. HOP4 l. TILLHOPA040 l. 032. till 1.
a) fästa (ihop) med hjälp av plugg(ar). Hagberg Aristoph. 31 (1834).
b) (†) pressa l. kila samman. Kalm VgBah. 304 (1746).
PLUGGA IN10 4. jfr inplugga.
1) till 1: driva l. slå in (en plugg l. pluggar i ngt); driva in (ngt) ss. en plugg; äv.: stoppa l. driva in (mjukt material i en springa l. ett hål), så att springan osv. täppes till. Nordforss (1805). Hyltén-Cavallius Vär. 1: 315 (1864). Hedin Asien 1: 75 (1903).
2) till 2.
a) (vard.) = plugga i 1 a. Lieberath Knekt. 105 (1914).
b) (†) med obj. betecknande ngt abstr.: inpränta. Borg Luther 2: 559 (1753).
3) (vard.) till 2, 3.
a) till 2, 3 a, i uttr. plugga in ngt (i ngn l. i ngns huvud l. minne o. d.; jfr 2 b), lära ngn ngt, slå l. dunka in ngt i ngns huvud o. d. Sahlstedt CritSaml. 614 (1765). Esse E., som var en mästare i att plugga in logik och teologi i äfven de motsträfvigaste skallar. Ödman StudM 11 (1891). 2SvKulturb. 7—8: 11 (1937).
b) till 2, 3 b: slå l. läsa in (ngt). PedBl. 1876, s. 35. Försök att plugga in första akten till i morgon kväll. Lindqvist Stud. 76 (1906).
PLUGGA TILL10 4. till 1: täppa till (ngt) med en plugg l. pluggar l. (en tuss l. tapp av) ngt mjukt material. TSjöv. 1905, s. 588. Att det var Ossian som hade narrat pojkarna att borra in krut i några vedträn och plugga till sen. Engström 5Bok 202 (1910). jfr tillplugga.
Ssgr (i allm. till 3 b, vard. — Anm. Flertalet här behandlade ssgr kunna äv. hänföras till plugg, sbst.2): (3) PLUGG-ANSTALT~02. dels (ngt nedsättande) om skola där eleverna tvingas till mycken, mekanisk läxläsning, dels (skämts.) allmännare, om skola. Grimberg VärldH 8: 529 (1938).
-BOK; pl. -böcker. läxbok. Adams-Ray (1915; i boktitel). Swensson Willén 33 (1937).
-DJUR. (i Finl.) = -häst. Tavaststjerna Barnd. 22 (1886).
-HINGST. (ngt nedsättande, föga br.) jfr -häst. Vesterlund Skolm. 58 (1924).
-HÄST. (ngt nedsättande) studerande som ägnar mycken tid åt läxläsning l. studier. Landsm. XVIII. 8: 32 (cit. fr. 1850). Han var ingen begåvning men en ytterst samvetsgrann plugghäst. ÅbSvUndH LIX. 1: 117 (1940).
(3) -INRÄTTNING~020. (mera tillf.) konkret, = -anstalt. FinT 1931, 5—6: 344.
-LÄSA; -ning. ”plugga” (intensivt). Nordstjernan 1847, s. 136. DN(A) 1934, nr 194, s. 3.
-METOD. (mera tillf.) metoden att lära in ngt gm trägen, mekanisk (läx)-läsning. Verd. 1883, s. 286.
-SKOLA, r. l. f. skola där ”pluggmetoden” tillämpas. DN(A) 1932, nr 39, s. 1.
-STUT. (nedsättande, numera bl. tillf.)
1) till 3 a, om lärare. Geete Språkl. 96 (1924).
2) till 3 b, = -häst. VårvindFrisk. 150 (1922).
-SYSTEM. jfr -metod. Hygiea 1853, s. 465.
-ÄMNE. (skol)ämne (t. ex. historia, geografi) som kräver inlärande (av minneskunskaper o. d.) gm flitig läxläsning. Swensson Willén 190 (1937).
Avledn.: PLUGGARE, m.||(ig.). särsk. (vard.) till 3 b: person som ”pluggar”; ofta ngt nedsättande: ”plugghäst”. Schwartz Pos. 58 (1863). En så trägen pluggare som jag alltid var. Wulff 85År 270 (1929).
PLUGGERI104, n. (vard., mera tillf.) till 3 b: (intensivt) ”pluggande”. Hansson SlättbH 132 (c. 1885). MännMinn. 3: 252 (1944).

 

Spalt P 1227 band 20, 1953

Webbansvarig