Publicerad 1950   Lämna synpunkter
ORANG, m. l. r.; best. -en. Anm. Ordet förekommer i best. anv. utan slutartikel hos Florman Anat. 1: 275 (1823).
Ordformer
(orang 1832—1895. ourang 1823)
Etymologi
[jfr eng. o. fr. orang; förkortning av ORANGUTANG]
(†) orangutang. Florman Anat. 1: 275 (1823). Ymer 1895, s. 27.
Ssg (†): ORANG-APA, f. l. r. orangutang. 1Brehm 1: 10 (1874).

 

Spalt O 1072 band 19, 1950

Webbansvarig