Publicerad 1945   Lämna synpunkter
MUSKOT mus4kot l. 32 (mu`skot ((med) öp(pet) o) Weste; mù-skått Dalin), r. l. m., äv. (numera föga br.) n. (Palmchron SundhSp. 71 (1642), Östergren (1932)); best. -en, ss. n. -et; pl. (†) -er (TullbSthm 1536, s. 66 a, Lovén Cam. 294 (1852)) l. = (Utterman Ertmann B 4 b (1672), WoJ (1891)) l. -en (TullbSthm 1535, s. 34 a, BOlavi 159 a (1578)).
Ordformer
(mo- 17301773. mu- 1535 osv. -skiött 1730. -skot (-sc-, -sch-) 1550 osv. -skott (-sc-, -sch-, -ått) 15391921. -skåt(h) (-sc-, -sch-) 15351751)
Etymologi
[fsv. muskoth; ombildning av MUSKAT]
1) om det (ss. krydda använda) nötliknande fröet av muskotträdet, muskotnöt; vanl. (o. numera bl.) koll. (i sg., förr äv. i pl.); i sg. stundom ss. sammanfattande beteckning för muskotnöt o. muskotblomma. TullbSthm 1535, s. 34 a. Syltade muscoter. HT 1900, s. 195 (1555). 4 1/2 skållpundh muskåter. BoupptRArk. 1638. (Tag) Een eller twå Muskåter sönderstötta til Pulwer (och) slå them i (den sjuka) Hästen med sött Wijn. IErici Colerus 2: 393 (c. 1645). Höns med rifwet muskåt. HovförtärSthm 8/4 1668. Simpsoppa med så mycket muskot i, att hela stugan luktade som ett apotek. Engström Milst. 101 (1929). — särsk. [jfr liknande uttr. i d.] i ordspr. o. ordspråksliknande talesätt, oftast med tanke på muskoten ss. en krydda som icke vem som helst förstår sig på l. kan uppskatta. Han är full medh Lärdom, som en Koo aff Muskåt. Grubb 309 (1665). Det är onödigt fylla märren med muscot. Rhodin Ordspr. 33 (1807). Det förstår du dig på, som märren på muscot. Därs. 36. Ej förstår en sugga uppå muskot tugga. Granlund Ordspr. (c. 1880).
2) (†) muskatell (se d. o. 1). Stenhammar Riksd. 1: 28 (1834).
Anm. Det hos Heidenstam Folkung. 2: 308 (1907) förekommande ordet musköl är sannolikt hämtat från Spiegelbergs (bl. a. i Hagdahl Kok. 13 (1879) avtryckta) anteckningar c. 1525: raa willebraadh oc bakada mwsköl. VittAMB 1885, s. 3 (jfr Hildebrand Medelt. 2: 474), vilket torde vara felskrivning för muskot.
Ssgr (i allm. till 1): A: MUSKOT-BALSAM. farm. balsam som erhålles gm varmpressning av muskotnöt o. som innehåller fett o. flyktig olja; stundom äv.: muskotsalva. Hiärne Suurbr. 100 (1680). Gentz Lindgren (1929).
-BLOMMA1032, äv. 30~20 (muskotblo`mma Weste; mùskåttblòmma Dalin), r. l. f., förr äv. -BLOM. (muskot- 1550 osv. muskota- 1628. muskotan- 1548. muskote- 15361777. muskoten- 15481672. muskots- 1667) [fsv. muskoth blomma; jfr muskat-blomma] koll., ss. ämnesnamn, om det (ss. krydda använda, torkade) röda fröhyllet hos muskotträdet (vilket man förr uppfattade ss. trädets blomma); numera bl. i sg., förr äv. i pl. TullbSthm 1536, s. 51 b. Hetziga Krydder warda .. (vid tvinsot) förbudna, så när som Muscoteblommer och Saffran. Lindh Huuszapot. 108 (1675). Blomkåhl .. kokas först med vatten sedan lägges rifwit bröd, Muskottblomma, Smör (m. m. däri). Oec. 2 (1730). Simmons Jönsson 165 (1935).
Ssgr: muskotblom-konfekt. (†) smaksatt med muskotblomma. 2VittAH 8: 116 (1551). KryddRSthm 1560 B, s. 8.
-olja, r. l. f. farm. framställd gm destillation av muskotträdets fröhylle (muskotblomma). ApotT 1698, s. 54. Lindgren Läkem. (1902).
-vatten. (†) farm. vattenlösning av muskotblommans flyktiga olja, beredd gm destillation. ApotT 1698, s. 5. Därs. 1739, s. 6.
-vin. (†) vin kryddat med muskotblomma. VinkällRSthm 1585.
-BÖNA, r. l. f. frö av växten Monodora myristica Dun., som (i sht förr) användes ss. ersättning för muskot; vanl. i pl., koll. Synnerberg (1815).
-JÄRN. (muskot- 1734 osv. muskots- 17361834) (i sht förr) = -rivjärn. BoupptVäxjö 1734. MeddNordM 18991900, s. 159. —
-LEVER. med. lever med sjuklig ansamling av fett i cellerna (varigm den i genomskärning får ett marmorerat utseende påminnande om en muskotnöts). Hallin Hels. 2: 438 (1885).
-LUKT. AHB 54: 17 (1871).
-NÖT30~2, ss. ämnesnamn äv. 104, r. l. f. (muskot- 1698 osv. muskote- 1578)
1) det (ss. krydda använda) nötliknande fröet av muskotträdet; ofta (i sg. o. pl.) koll. BOlavi 193 a (1578). Riven muskotnöt. Linder Tid. 66 (1924).
2) oeg., i uttr. amerikanska muskotnötter, om frön av Cryptocarya moschata Mart. Simmons Jönsson 166 (1935).
3) zool. svampdjuret Estylospongia præmorsa Goldf. (som liknar en muskotnöt), kiselspongie. Hisinger Ant. 5: 131 (1831).
Ssgr: muskotnöt-lever. [jfr t. muskatnussleber] (mindre br.) med. muskotlever. NF 9: 982 (1885).
-olja, r. l. f. farm. muskotolja. ApotT 1698, s. 54. 2UB 4: 187 (1899).
-träd. bot. muskotträd. SvUppslB (1934).
-vatten. (†) farm. gm destillation beredd vattenlösning av muskotnötens flyktiga olja. ApotT 1698, s. 6. Därs. 1739, s. 6.
-OLJA, r. l. f. (muskot- c. 1613 osv. muskote- 15781777. muskots- 1815) farm. benämning på den flyktiga olja som ingår i muskotbalsam; förr äv.: muskotsmör. BOlavi 193 a (1578). UB 5: 210 (1874).
-PULVER. (muskot- 1871. muskote- 1578) (numera föga br.) pulveriserad muskotnöt. BOlavi 147 a (1578). AHB 54: 89 (1871).
-PÄRON. (†) muskatpäron. Lind (1749; under muscatellerbirn).
-RIVJÄRN~20, äv. ~02. (i sht förr) för rivning av muskotnötter. Callerholm Stowe 249 (1852).
-SALVA, r. l. f. farm. (förr) salva som bl. a. innehöll muskotsmör. Lindgren Läkem. (1891).
-SMAK. Grafström Kond. 191 (1892).
-SMÖR. (muskot- 1842 osv. muskots- 1815) farm. nativ muskotbalsam. Synnerberg (1815).
-TRÄD. bot. (det i varma länder odlade) trädet Myristica fragrans Houtt. Fréville Söderh. 2: 308 (1776). Elfving Kulturv. 191 (1895).
(jfr 2) -VIN. (muskot- 1749 osv. muskote- 1672) (numera föga br.) muskatell (se d. o. 1). HovförtärSthm 1672 A, Verif. s. 62. Kjellin (1927).
B (†): MUSKOTA-BLOMMA, se A.
C (†): MUSKOTAN-BLOMMA, se A.
D (†): MUSKOTE-BLOMMA, se A.
-KONFEKT. konfekt smaksatt med muskotblomma l. muskot. KryddRSthm 1560 B, s. 8.
-NÖT, -OLJA, -PULVER, -VIN, se A.
E (†): MUSKOTEN-BLOMMA, se A.
F (†): MUSKOTER-SALT, n. preparat (använt ss. krydda) innehållande den flyktiga oljan i muskotnöten. HovförtärSthm 1672 A, Verif. s. 63.
G (†): MUSKOTS-BLOMMA, -JÄRN, -OLJA, -SMÖR, se A.

 

Spalt M 1658 band 17, 1945

Webbansvarig