Publicerad 1943   Lämna synpunkter
MEDLA me3dla2, v. -ade ((†) p. pf. medelt (i ssg) G1R 29: 691 (1560: förmedeltt); medlet G1R 10: 114 (1535: formidtlet), UrkFinlÖ I. 3: 31 (1593)). vbalsbst. -AN (†, PErici Musæus 2: 270 a (1582), Schroderus Liv. 590 (1626), Lind (1749)), -ANDE, -ING (HC11H 7: 62 (1697) osv.), -ARE (se d. o.), -ERSKA (se MEDLARE avledn.).
Ordformer
(med(h)l- 1526 osv. mel- 1619. midl- 15261596. midtl- 1535 (: formidtlet, p. pf.))
Etymologi
[fsv. midhla; jfr d. midle, isl. miðla; efter mnt. middelen, mht. mitteln; till MEDEL, sbst.]
1) (†) utföra det mellersta i (ett händelseförlopp o. d.); motsatt: begynna o. avsluta; äv. abs. Hwarföre wil jag mig til Brude-Paret wända, / Och önska dem, at de må medla wäl och ända, / Hwad de haa wäl begynt. Brobergen 65 (1698, 1708). VDAkt. 1703, nr 460 (abs.).
2) (försonande) träda emellan l. intervenera (i en tvist o. d.), (söka) utjämna motsatsförhållandet (mellan ngra), värka för förlikning l. försoning; äv. (numera mindre br.): lägga sig ut (för ngn), tjänstgöra ss. förespråkare l. talesman l. böneman (för ngn). Helsingius (1587). Att i wille .. hooss hans höghwyrd(ighe)tt Biskopen .. intercedera och medla, att iagh fram moth Michaëlis finge någon uthwägh och rådh. VDAkt. 1676, nr 235. (Då illviljanmellan de trolovade) hwarken genom tilbuden förlijkning, och godt Folckz medlande .. bijläggas och rättas kan. Kyrkol. 16: 2 (1686). Tå jag then första gång gick hit, om tig at bedla, / Föräldrar gingo med, som skulle för mig medla. Kolmodin QvSp. 1: 289 (1732). Emellan Gud och oss väl Jesus altid medlar. Därs. 2: 285 (1750). Mitt bemödande har städse varit att främja en lugn utveckling med att ställa regeringen utanför partierna och lika mycket söka skydd hos Riksdagens båda Kamrar genom att mellan dem medla. RiksdP 1880, 1 K. nr 27, s. 26. Lag angående medling i arbetstvister. SFS 1906, nr 113, s. 1. — särsk.
a) ss. anföringsverb: medlande säga (ngt). Se så, medlade Tersén, låt oss tala allvar. Knape EFal. 14 (1925).
b) (†) med obj.
α) uppträda ss. medlare i (en tvist o. d.), slita (en tvist). Bruse Jarl .. Medlar trätan emellan bröderna. Peringskiöld Hkr. 2: Reg. C 2 b (1697). Jag skall söka at medla den saken. Widegren (1788).
β) värka för (ngt), söka befrämja (ngt); äv. i uttr. medla gott för ngn, lägga sig ut för ngn. Schroderus Os. 2: 711 (1635). (Jesus Kristus) medlar och dagtingar wår sak, och manar gott för osz hos sin himmelska Fader. Swedberg Schibb. 48 (1716). Medla godt för ngn. Sundén (1887).
3) förmedla (ngt), ss. mellanhand l. förbindelselänk o. d. åstadkomma (ngt); numera bl. med avs. på fred (l. förlikning): mäkla; förr äv. med avs. på köp o. d. Gudh .. medlade vthgången på .. krijget. Schroderus Dress. 252 (1610). Mäkla och medla all kiöp emelan Kiöparen och Sälliaren. Stiernhielm WgL 109 (1663). Medla Frid. Dryselius Måne 80 (1694). (Örnen till pojken:) du står högt i gunst hos Akka, och det var min mening att be dig medla fred mellan oss. Lagerlöf Holg. 2: 261 (1907). — särsk. (†) i p. pr. i adjektivisk anv.: som förmedlar övergången (mellan ngt o. ngt annat), förenande, förbindande, förmedlande. Lutteman Schulze KantCrit. 46 (1799). Bredvid den omätliga rikedomen (i de eng. industristäderna) framstår omedelbart och nästan utan medlande afbrott dess skriande motsats i det ytterligaste elände. Svensén Jord. 394 (1886).
4) (numera föga br.) gå l. representera en medelväg; förr äv.: pändla (mellan ngt o. ngt annat). En verldsträl är icke endast den som synes uteslutande egna sig åt verlden och dess tjenst, utan äfven den som synes medla mellan Gud och verlden. Thomander Pred. 2: 274 (1849). En olikhet i bokstäfvernas utseende, hvilken beror på ett medlande mellan talskrift och begreppsskrift, nämligen skillnaden mellan s. k. stora och små bokstäfver. Noreen SprSt. 1: 87 (1895).
5) (†) jämka l. avpassa (ngt på lämpligt sätt); moderera; minska, lindra; nedsätta (en avgift, ett straff o. d.); jfr FÖRMEDLA II. Ther före befale wij her Electo och Capittlet j aabo ath the medla och moderera for:nde hans testemente. G1R 3: 261 (1526). Then rike mannen, som j heluitis pino allahanda medhel föreslogh, om honom kunde ther vth holpet warda, eller midlan wedderfahras. PErici Musæus 2: 270 a (1582). Att man .. (då ett hemman förfaller) medlar och gifwer något efter på Vthlagorna. Bergius Förråd 10 (1637). 1/4 hemman, widh nampn Bankabooda, nu medlat till 1/8. VDAkt. 1685, nr 222. BoupptVäxjö 1755.
Ssgr (till 2; särsk. i fråga om arbetskonflikter): MEDLINGS-AKTION. 2NF 33: 142 (1921). SvD(A) 1933, nr 19, s. 5 (i rubrik).
-FÖRSÖK. Fryxell Ber. 9: 217 (1841). I sjömanskonflikten .. kommer nu ett nytt medlingsförsök att göras. SvD(A) 1933, nr 84, s. 3.

 

Spalt M 669 band 17, 1943

Webbansvarig