Publicerad 1941   Lämna synpunkter
LOKALISERA lωk1alise4ra l. 1-, l. lωkal1-, i Sveal. äv. -e3ra2, v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -ING; jfr LOKALISATION (se avledn.).
Ordformer
(förr äv. loc-)
Etymologi
[jfr d. lokalisere, t. lokalisieren, eng. localize; av fr. localiser; till LOKAL, adj.]
1) (i skriftspr.) anpassa l. lämpa (ngt) till viss plats l. ort o. d.; särsk.: omarbeta l. förändra (litterärt arbete) så att det passar för viss ort osv.; äv.: låta handlingen i en berättelse o. d. äga rum på viss ort osv., låta en viss ort osv. vara skådeplatsen för handlingen i en berättelse o. d. Frey 1844, s. 116. En huskur, lusts(pel) .., fri bearb. och lokalisering af J. Jolin. Dahlgren Theatr. 180 (1866). Novellen är lokaliserad i Finland. Ahlman (1872). Sjöberg Kvart. 389 (1924). — särsk. (†) refl. (De gamla romanserna) äro utan författare, .. utan bestämd hemort, emedan de lokalisera sig öfverallt. Geijer I. 3: 338 (1814).
2) refl.: göra sig väl bekant med en ort l. en plats, göra sig hemmastadd l. orientera sig på en ort osv.; äv. i p. pf.: som väl känner l. är hemmastadd på en ort osv.; förr äv. intr. o. tr.: bliva resp. göra (ngn) hemmastadd på en ort osv. Pfeiffer (1837; intr. o. tr.). Schulthess (1885; refl.). Han är der väl lokaliserad. Sundén (1886). (Den tilltalade) hade .. varit dåligt lokaliserad och kört fel. SvD(A) 1930, nr 1, s. 6.
3) (i skriftspr.) begränsa (ngt) till viss plats l. trakt l. till visst ställe l. område; hålla (ngt) inom vissa, bestämda gränser; i p. pf.: begränsad l. inskränkt till viss plats osv.; ofta svårt att skilja från 5. SC 1: 851 (1821). Lokalisera en smittosam sjukdom, ett krig. Sundén (1886). Det onda är lokaliserat i knäet. Auerbach (1911). Frågan rör sig numera blott därom, huruvida det pågående kriget kan lokaliseras eller huruvida det kommer att utvidgas. GHT 1935, nr 285, s. 5. — särsk. refl.: begränsa l. inskränka sig till viss plats osv. Tholander Ordl. (c. 1875). Tuberkulosen .. uppträder i tarmen och .. lokaliserar sig (där) mer l. mindre uteslutande. Hallin Hels. 2: 154 (1885). Strandberg HudSj. 81 (1924).
4) (i skriftspr.) bestämma l. fastställa l. angiva läget l. platsen för (ngt); äv.: bestämma osv. ursprungsorten för (ngt). Att lokalisera och beskrifva alla jern- och stålprocesser. JernkA 1817, 1: 150 (bet. oviss). 2UB 10: 360 (1907). Lokaliseringen af handskrifterna. HT 1917, 1: 296. Japanska aeroplan hade lokaliserat banditernas tillhåll, och kanonbåtar utsändes dit. SvD(A) 1934, nr 238, s. 24.
5) (i skriftspr.) placera l. förlägga (ngt) på ngn viss plats l. ort l. ngt visst ställe; ofta ss. vbalsbst. -ing, placering, förläggning; ofta svårt att skilja från 3. Nordström Samh. 1: 343 (1839). Exportindustrierna synas måhända vara mera oberoende av lokalisering i närheten av marknaden. HandInd. 567 (1927). Den hydrografiska lokaliseringen (av Amerikas städer) med hänsyn till städernas vattenförsörjning. SvGeogrÅb. 1929, s. 201. — särsk. (i fackspr.) övergående i bet.: uppfatta (ngt) ss. placerat ngnstädes, uppfatta läget av (ngt); jfr 4. Rein Psyk. 2: 78 (1891). Med ögonmått mena vi förmågan att lokalisera (uppfatta läget af) synobjekten i synrummet. Blix Ögonm. 9 (1902).
Avledn. (i fackspr.): LOKALISATION, r. l. f. [jfr dan. o. t. lokalisation, eng. localization, fr. localisation]
1) till 3, 5.
a) om förläggande av olika nervfunktioner till olika delar av det centrala nervsystemet. Rein Psyk. 1: 431 (1876). Rörelsernas lokalisation inom hjärnan. Bergmark Nervsj. 29 (1931).
b) om en sjukdoms placering i kroppens organ. Ilmoni Sjukd. 2: 146 (1849). Sjukdomar med obestämd lokalisation. SFS 1891, Bih. nr 107, s. 5. Salén Infekt. 150 (1933).
2) till 4: bestämmande l. fastställande av läget för ngt. LbKir. 1: 459 (1920).
3) till 5: placering; läge. Svampens lokalisation å värdplantan. LAHT 1894, s. 172.
Ssgr (i fackspr.): lokalisations-förmåga. till lokalisation 2. UVTF 36: 24 (1888).
-lära(n). till lokalisation 1 a: lära(n) att olika nervfunktioner äro förlagda till olika ställen i det centrala nervsystemet. NordT 1894, s. 42.
-teori(en). till lokalisation 1 a: lokalisationslära(n). PedT 1897, s. 2.
LOKALISERBAR, adj. till 4: vars ursprungsort kan fastställas. HT 1917, 1: 296.

 

Spalt L 1047 band 16, 1941

Webbansvarig