Publicerad 1938   Lämna synpunkter
KURABEL kura4bel l. kɯ-, adj. -ble, -bla; -blare. adv. -T.
Etymologi
[jfr eng. o. fr. curable; av lat. curabilis, till curare, vårda (jfr KURERA). — Jfr INKURABEL]
om sjuk person l. sjukdom: som kan botas, botlig. Swedberg Schibb. 261 (1716). Thyrén StrafflRef. 1: 174 (1910).

 

Spalt K 3244 band 15, 1938

Webbansvarig