| Publicerad 1937 | Lämna synpunkter |
KOMMUNICERA kom1ɯnise4ra l. -u-, l. 01—, i Sveal. äv. -e3ra2, v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -ING; jfr KOMMUNIKATION.
a) deltaga i nattvardsfirande, mottaga nattvarden, gå till nattvarden. HSH 10: 43 (1616). Så länge de Christnas ifver var ännu brinnande, communicerade de åtminstone hvar Söndag. Bælter Cerem. 462 (1760). Brilioth Nattv. 194 (1926). — särsk. (†) med obj. betecknande (endera av) nattvardens beståndsdelar. Man finner .. Menniskior .. som hos Papisterna allenast en, men hos the Lutheraner begge Delarna communicera. Schroderus Os. 1: 410 (1635).
b) låta (ngn) undfå nattvarden, giva (ngn) nattvarden, utdela nattvarden åt (ngn). Schroderus Os. 2: 782 (1635). Pauli Paris 108 (1915). — jfr FÖR-KOMMUNICERA, O-KOMMUNICERAD.
2) (i sht i fackspr.) intr., förr äv. refl., om lokal l. rum, i sht rör l. gång l. hålighet o. d.: stå i förbindelse l. sammanhänga (med annat rum osv.); med pluralt subj.: stå i förbindelse l. sammanhänga med varandra. Kommunicerande kärl, (fys.) kärlsystem bestående av två l. flera delar (rör) som nedtill stå i förbindelse med varandra. Magens, .. nätets, Lefvrens och Tarmarnas Pulsådror communicera. Rosenstein Comp. 186 (1736). Vid öfra ändan af ett .. öppet barometerrör .. är fästadt ett något vidare kärl, som kommunicerar med röret genom ett fint hål. Fock 1Fys. 191 (1853). Lilla Ull[evi]fjärden, som kommunicerar med Mälaren genom ett hål i ett sandnäs. Almquist UpplVeg. 95 (1929). — (†) Bruket, som ligger på en kringfluten Holme i Dale-Elfven, och med en Bro communicerar sig med fasta landet. NoraskogArk. 6: 16 (1768).
3) om person: vara l. stå l. komma l. träda i förbindelse (se d. o. 1) med ngn.
a) (mindre br.) intr.: stå i förbindelse l. relation med ngn, träda i förbindelse med ngn. Schroderus Os. 1: 409 (1635). Sökanden (till befattningen) bör .. ha egenskaper, som göra honom lämplig att kommunicera med allmänheten. DN(A) 1928, nr 71, s. 2.
b) (†) refl., i lokal bem.: (kunna) komma fram l. färdas o. d. åt ngt håll, hava l. skaffa sig förbindelse (med ngt ställe). Mot aftonen .. blef det omöjligt att från fartygen kommunicera sig med land. Nyström Telegr. 316 (1869).
4) giva, meddela.
a) (†) i allmännare anv., med sakligt subj.: meddela, giva (en egenskap o. d. åt ngt); äv.: leda (kraft o. d.); äv.: förmedla (ngt åt ngt); äv. i uttr. kommunicera ngt med ngt, meddela ngt åt ngt. Fabricius Amar. 68 (c. 1740). Järnkäril äro minst skadelige af dem vi bruka, men dock skall ingen tro, at ej järn communicerar sina particlar med maten. Linné Diet. 2: 212 (c. 1750). Någon metall, som communicerar den electriske kraften. Björnståhl Resa 2: 59 (1773). (Förf. påstår) at gödslen communicerar växterna en obehagelig smak. Wallerius Åkerbr. 257 (1778). Weste FörslSAOB (1823).
b) (numera bl. med ngt ålderdomlig prägel, mindre br.; se dock α) med avs. på underrättelse l. nyhet l. dokument l. skrivelse o. dyl. l. en händelse l. ett sakförhållande o. d.: meddela (ngt), låta ngn taga del av (ngt), giva ngn kunskap om (ngt); ofta med indirekt personobj., stundom i uttr. kommunicera ngt med, ngn gg till, förr äv. under l. åt ngn, meddela ngn ngt. OxBr. 10: 15 (1616; med prep. med). Så snart jagh får några vijssere tidender, skole de Edher och eder käre broder blifve communicerede. Därs. 259 (1622). Brask Pufendorf Hist. 149 (1680; med prep. under). Nytt är inthet, här från orthen at Communicera. VDR 1700, Verif. 51. (Förf. har) varit så god och communicerat mig denna Memoire. Björnståhl Resa 1: 5 (1769). Geijer Brev 332 (1839; med prep. till). (En skriftlig anmärkning mot lärjunge vid skola) måste kommuniceras med föräldrar och målsmän. Frey 1845, s. 366. SPF 1857, s. 476. — särsk.
α) (fullt br.) jur. med avs. på skriftlig inlaga l. framställning o. d.: delgiva (inlaga osv.) åt myndighet l. motpart i o. för inhämtande av yttrande över inlagan osv. CivInstr. 126 (1680). Sielfva Skriften skal genast med Debitoren communiceras. PH 2: 845 (1730). Svea hovrätt har beslutat utställa målet mot .. (N. N.) till kommunicering. SvD(A) 1930, nr 234, s. 4.
β) (†) i uttr. kommunicera ngn om ngt, underrätta (ngn om ngt). OxBr. 10: 86 (1625). Rudbeck Bref 48 (1668). HT 1918, s. 186 (1809).
γ) (†) refl.: meddela sig (med ngn). Det är skada, att Biberg så litet tycks vara hugad att kommunicera sig med publiken. BrefNSkolH 17 (1810); jfr 3 a. Cavallin Herdam. 5: 154 (1858).
5) (†) intr.: meddela sig (med ngn för inhämtande av råd), rådpläga (med ngn), rådslå (med ngn). OxBr. 5: 52 (1613). Vore väl när presterne ville begynna någre noviteter, de först kommunicerade med biskoparne .. och inhämtade häröfver deras råd. NoraskogArk. 5: 272 (i handl. fr. 1696). ConvLex. 5: 390 (1831).
Spalt K 2019 band 14, 1937