Publicerad 1917   Lämna synpunkter
EFTERBILDA äf3ter~bil2da, v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -NING (se d. o.); -ARE (se d. o.).
Etymologi
[av EFTER o. BILDA, v.1; jfr holl. nabeelden, t. nachbilden]
1) [till EFTER- 8 o. BILDA 4; jfr motsv. anv. i t.] tekn. i pass. (nästan bl. i p. pf.) samt ss. vbalsbst. (se EFTERBILDNING 1); om ämne o. d.: (fortfarande) bildas l. alstras efter det att ngn viss procedur o. d. upphört l. avbrutits. Den efterbildade karbiden.
2) [till EFTER- 11 c o. BILDA 1 o. 4; jfr motsv. anv. i holl. o. t.] eg.: framställa en bild efter l. med ledning av (ngt).
a) med personligt (l. därmed jämförligt) subj.: skapa l. dana med (ngt) till förebild l. mönster; frambringa l. åstadkomma ett motstycke l. en motsvarighet till (ngt); imitera; eftergöra; kopiera; äv. med obj. betecknande person vars alstring inom ngt visst område tjänar till förebild l. mönster; i sht om litterär l. konstnärlig verksamhet. (Palmblad o.) Hæffner i Phosph. 1810, s. 62. Den energiska skönheten, sjelfva de lyriska extaserna i Miltons diktion, äro (i J. G. Oxenstiernas övers.) med en mästares hand efterbildade. Tegnér 3: 192 (1819). Man fann sig .. reducerad till att .. efterbilda hvad som förut var produktift bildadt. Geijer I. 5: 127 (1842). De som ville efterbilda ett Engelskt samhällsideal. A. P. Cronholm i SKN 1843, s. 253. Den hjertskakande kor (i Eumenidernaav Æschylus), som Schiller .. fritt efterbildat i sin sköna ballad (Die Kraniche des Ibycus). Rydberg Rom. d. 70 (1877). Var angelägen om att så noga som möjligt efterbilda hvarje bokstaf! Funck Förskrift 8 (1890). Att Horatius efterbildat grekerna, är en allbekant sak. I. Olsson i Ped. tidskr. 1893, s. 21. Den första af de verkligt efterbildande konsterna är skulpturen. Den efterbildar gestalter, både menniskor och djur. Nyblom i 3 SAH 8: 355 (1893). Efterbildar någon olofligen konstverk, straffes med böter. SFS 1897, nr 46, s. 8. I elfte månaden brukar barnet kunna efterbilda omedelbart föresagda lättare språkljud. A. Kock i Nord. tidskr. 1901, s. 379.
b) med saksubj.: bilda l. utgöra en kopia av (ngt). Taket efterbildar ett antikt tälttak. NF 15: 1469 (1891). Den skrifna dialogen efterbildar talspråket. Cederschiöld Skriftspr. 43 (1897).
c) [jfr t. der natur nachgebildet] (numera föga br.) i p. pf. med (föregående) obj.: bildad efter (ngt) ss. mönster. Sorgspelet Bacchanterna är de grekiska mönstren efterbildadt. Stagnelius 1: 245 (1822). De maskiner, som man uppfunnit till framställande af en sömmen för hand efterbildad fåll- eller kantsöm. Wolter Symask. 19 (1866).
d) i p. pf. (med objektsväxling): gm efterbildning framställd l. åvägabragt. Den omsorgsfullt efterbildade bordduken (i Leonardo da Vincis Nattvarden). Rydberg Varia 175 (1894).
3) (numera knappast br.) snick. om hopfogandet av två med list försedda l. avfasade ramstycken med tillhjälp av en utskärning i det ena som svarar mot det andras list l. snedkant. Fogar som icke kunna efterbildas, giras. Stål Byggn. 1: 303 (1834).
Ssg: (2 a) EFTERBILDANS-VÄRD. H. Hildebrand i Ant. tidskr. 4: 238 (1873).

 

Spalt E 102 band 7, 1917

Webbansvarig