Publicerad 1913   Lämna synpunkter
BLEKINGS- ble3kiŋs~, ngn gg BLEKINGE- ble3kiŋe~.
Etymologi
[af landskapsnamnet BLEKINGE]
i ssgr: Blekinges, blekingsk, i l. från Blekinge.
Ssgr: A: BLEKINGE-BO, -FLICKA, se B.
B: BLEKINGS-BO30~2, m.||ig. (blekinge- Törneros Bref 1: 284, 288 (1827)) invånare i Blekinge. G. I:s reg. 18: 549 (1547). G. H. Taubenfelt (1658) i Hist. tidskr. f. Skån. 1: 214. Blekingsborna äro ett vackert folk, högväxta, välbygda och ofta mörklagda. Torpson Norden 33 (1887). Blekingsbon har ord för att vara liflig och munter, men tillika envis och snar till gräl och slagsmål. Velander Hofberg Gm Sv:s bygd. 346 (1896).
-BONDE~20. G. I:s reg. 3: 259 (1526: blegingx bönder). Tegel G. I 2: 294 (1622). Velander Hofberg Gm Sv:s bygd. 347 (1896).
-BÅT~2. skeppsb. hufvudsakligen i blekingska skärgården förekommande segel- o. roddbåt med midskepps något flat botten, öfver vattnet utfallande sidor o. bog, bred o. låg akterspegel utan akterstäf; jfr -EKA. En afart af Blekingsekan är den s. k. Blekingsbåten. NF 4: 292 (1880). PT 1905, nr 94 B, s. 4.
-DRÄKT~2. i sht förr i Blekinge använd allmogedräkt. Den dyrbara värendsdrägten, blekingsdrägten och andra landskapsdrägter .. bäras blott af en och annan gammal person. Ill. Sv. 1: 38 (1875, 1882). De Geer Minnen 1: 131 (1892).
-EKA~20. skeppsb. hufvudsakligen i blekingska skärgården förekommande segelbåt med midskepps något flat botten, öfver vattnet något utfallande sidor o. bog, bred o. låg akterspegel med akterstäf o. vanl. köl; jfr -BÅT. Sundsvallsp. 1886, nr 14, s. 2. Blekingsekan, som med sina konväxa vattenlinjer rätt mycket påminner om modern yachtkonstruktion. Vår flotta 1907, s. 48. —
-FARARE~200, arkaistiskt äfv. -FARE~20. [fsv. blekungsfari] (numera bl. ngn gg i historisk stil om ä. förh.) blekingsbo. Ock maa tw the Blekingxfadra strengliga tilscriffua, at om the ecke theris tilltasning (dvs. röfverier) in paa oss förlaata (dvs. upphöra med), wele wij taa straffa them till liff ock gotz. G. I:s reg. 2: 130 (1525). Een Blekingzfarer boendes på stoora Ternön. Tegel G. I 2: 296 (1622).
-FLICKA~20. (blekinge- Kometen) Kometen 1826, nr 69, s. 4. Blekingsflickornas berömda skönhet. K. G. Wikander hos Gardell Folkskildr. 1: 13 (1906).
-MÅL~2. folkmål i Blekinge; i vetenskaplig framställning i allm.: folkmål i Blekinge utom Listers härad samt i sydspetsen af Kalmar län. Noreen Vårt spr. 1: 102 (1903).
-NATUR~02. Det ligger ofta något sydländskt i utseendet hos .. (blekingsborna), liksom hos den äkta blekingsnaturen. Torpson Norden 33 (1887). SAOL (1900).
-SILL ~2. Sillen .. (har) erhållit diverse olika lokala benämningar: .. vid kusten af Blekinge Blekingssill. Lilljeborg Fisk. 3: 65 (1889).

 

Spalt B 3141 band 4, 1913

Webbansvarig