Publicerad 1911   Lämna synpunkter
BIVARA, v. -varit. vbalsbst. -ELSE; jfr BIVARO.
Etymologi
[jfr ä. d. biværelse, mnt. biwesen, holl. bijwezen; se BI-, prefix1 1]
(†)
1) närvara vid; öfvervara, bevista. Hafwandhes befallning från hans N(å)de H(er)r Generalen till hög-achtadt H(er)r hauptman Bange, att han Jntroductions-acten biwara skulle. Växiö domk. akt. 1688, nr 389. Ordinarie höste tinget .. har jag å .. Consistorii vägnar bijvarit. Därs. 1725, nr 559.
2) vistas l. uppehålla sig i närheten (af ngt). Domkapitlet wille .. icke härtill (dvs. till att prosten i Landskrona flyttade ur staden) samtycka, ”helst det wid desse tiders tillstånd och Kongl. Maj:ts så nära biwarelse fast äfwentyrligt syntes”. Cavallin Herdam. 3: 278 (cit. fr. 1717).

 

Spalt B 2867 band 4, 1911

Webbansvarig