Publicerad 1904   Lämna synpunkter
BERIDA beri4da, i Sveal. äfv. 032 (beri´da Weste; ber`ida Almqvist), v. -er, -red, -ridit, -riden; se för öfr. RIDA. vbalsbst. -ANDE, -ELSE (†, Lind (1749, under bereitung)), -NING; -ARE (se d. o.), -ERSKA (se d. o.).
Etymologi
[liksom d. beride af mnt. beriden, motsv. holl. berijden, t. bereiten; se BE- o. RIDA]
1) med obj. som betecknar riddjur, i sht häst(ar).
a) [jfr motsv. anv. i holl. o. t.] (numera föga br.) rida på; jfr BERIDEN. Wähn tigh .. at tämia och berijda .. modige Hästar. Schroderus Kon. förär. 70 a (1606); jfr b. Malmborg Barclaji Arg. 479 (1740). En åsna .. beriden af en apa. Franzén Skald. 1: 371 (1824). Den lifliga svarta hästen han bered. Rääf Ydre 1: 56 (1856). SvD 1903, nr 303, s. 7.
b) [jfr motsv. anv. i d., holl. o. t.] (numera knappast br.) inrida. The berijdere, som berijde K. Ma:ttz Foler. G. I:s reg. 16: 570 (1544). En godh Häst .., som är wäl berijden, går altijdh sin gång för sigh, fast man gifwer honom Betzlet och Tydelen. J. Matthiæ 2: 14 (1658). Huru (hästar) .. wel affrettas och berijdas. Risingh Landb. 69 (1671). Trafvet är grunden til hästars beridning. Ungern-Sternberg Newc. 36 (1752). Dalin (1850; betecknadt ss. mindre br. än inrida).
2) [jfr motsv. anv. i d., mnt., holl. o. t.] (numera knappast br.) med obj. som betecknar väg l. område o. d.: (i sht för bevakning l. inspektion o. d.) rida på l. till häst genomströfva. RA 1: 275 (1540). En landsprophoss och en underprophoss med en tiänare, som .. berida vägar och stigar och exequera landsfreden. RF 1634, § 25. En Troup, hwilcken måtte kunna brukas till att berijda stranden och hindra, att fienden .. måtte kunna anlända. HSH 35: 303 (1656). (Strandridarna) åligger .. at .. flitigt .. deras (dvs. sina) .. Districter berida, och .. tilse, at icke något oförtullat Gods .. må blifva i land practicerat. Regl. f. sjötullsbetjente 1724, § 18. — abs. ss. vbalsbst. -ning. Om .. de (dvs. strandridarna) under deras (dvs. sin) Beridning något Strandvrak varse blifva. Regl. f. sjötullsbetjente 1724, § 18.
3) (†) utan obj. i p. pr.: beriden (se d. o. 1). At han lather honom (dvs. grefve Johan af Hoja) faa en good hest ther han kan wara beriidendis paa. G. I:s reg. 2: 180 (1525).

 

Spalt B 1325 band 3, 1904

Webbansvarig