Publicerad 1900   Lämna synpunkter
APPARELJ ap1aräl4j l. (bl. i bet. II, numera sällan) APPARELL ap1aräl4 (appare´ll Weste), r. (m. Weste, Dalin (1850), Lundell (1893)); best. -en; pl. -er.
Ordformer
(ap(p)arell Stuart (1698), Lorentssen (1737), Gosselman (1830), Kindblad (1867))
I. [efter t. appareil, af fr. appareil, tillrustning, tillbehör (för konst, yrke osv.), af appareiller, bereda, göra i ordning, antingen till pareil, af mlat. pariculus, dimin. till lat. par, adj., lika, l., enl. ngra, utveckladt ur ett mlat. *appariculare till lat. apparare (se föreg.); jfr eng. apparel] i sht gymn. o. tekn. samling af (för ett visst ändamål erforderliga) redskap, verktyg o. d.; jfr APPARAT 2. Biurman Brefst. 105 (1729). Då en apparelj finnes, begagnas fristående öfningar mest i början och i slutet af en (gymnastik-)lektion. Ling S. arb. 3: 662 (1820). Apparelj, alla de förnödenheter, som fordras för verkställandet af en operation, anläggandet af ett förband el. dyl.; såsom instrumenter, bindlar, kompresser m. m. Swalin Ordl. (1847). En fotografisk appareil. Retzius Fin. kran. 157 (1878). Den mekaniska gymnastikens apparelj. G. Zander (1886; boktitel). — jfr GYMNASTIK-APPARELJ.
II. [efter t. apparelle, appareille, motsv. holl. april, opril, enl. Vries af ä. fr. appareille, en biform till appareil, hvilken dock ej synes vara säkert uppvisad] byggn. (i sht sakta l. långsamt sluttande) uppfart; särsk. bef. om uppfart till vallgången (för transportering af kanoner osv.). Stuart Dessein öfwer Waxholm Skants (1698; ritning i k. Fortifikationens arkiv). Appareller kallas upgånger, som göras på inre doceringen af valn, at genom dem kunna beqvämligen komma där up med canoner, hästar och vagnar. Lorentssen Fort. 21 (1737). Sturzenbecher Ing. lex. (1805). En brant aparell i den höga stranden .. leder upp till en rödjad plan. Gosselman Col. 1: 245 (1830). (År 1885) bestämdes, att till Dalagatan, som redan då ansågs böra blifva den egentliga uppfartsvägen (till Vasastaden i Sthm), skulle anordnas en apparelj. Tekn. tidskr. 1894, A. A. s. 243. H. W. Westin i NF 19 (1896).
Ssgr: (I) APPARELJ-GYMNASTIK103~002. Ling S. arb. 3: 662 (1820). Den allmänna gymnastiken eger tvenne hufvudafdelningar, Gymnastik utan yttre hjelpmedel, Frigymnastik, och gymnastik med yttre hjelpmedel, Appareljgymnastik. Nyblæus Underv. i gymn. 7 (1847, 1860). Utföres den pedagogiska gymnastiken på eller med fasta redskap (linor, stänger, stegar, hästar, bommar o. s. v.), kallas den redskaps- eller appareljgymnastik. Wretlind Läkareb. 3: 84 (1895).
(II) -MUR~2. Norra landfästets och appareljmurarnas bottenskift och förankringar. Tekn. tidskr. 1897, A. A. s. 106.
(I) -RÖRELSE~200. Ling S. arb. 3: 578 (c. 1835).
(II) -TRÄNG~2. artill. Apparelj-träng .., bågformiga trästycken, som äro så inrättade, att de komma att utgöra emot däcket eller marken sluttande förlängningar af sidostockarna på en kanons kursör eller släpa, då de placeras invid dessas bakre ändar, hvarigenom lavettens nedförande från kursören underlättas. R. Nissen i NF (1876).

 

Spalt A 2017 band 2, 1900

Webbansvarig