| Publicerad 1900 | Lämna synpunkter |
ANSTRYKA an3~stry2ka (a`nstryka Weste), v. -er, -strök, -ströko, -strukit, -struken; se för öfr. STRYKA. vbalsbst. -ANDE, -NING (se d. o.); -ARE (se d. o.); jfr ANSTRÅK.
— jfr STRYKA AN.
1) om handlingen att stryka en färg osv. på en yta; ss. mål. numera nästan bl. om grundmålning; äfv. i oeg. o. bildl. anv.
a) tekn. stryka (ett mer l. mindre flytande ämne) på ngt; påstryka, pålägga. Anstryka färg. Widegren (1788). Därefter anstrykes Victriolen (näml. på huset), uplöst i vatten och blandad med hvit kalk. A. Adlersparre i LBÄ 19—20: 130 (1799). Klistret (måste) .. anstrykas hvarken för tjockt eller för tunt. AHB 111: 49 (1856, 1887). Täckfärger, sammanrifna med linoljefernissa, anstrykas i flere hvarandra täckande lag. NF 17: 420 (1893). — (†) i fråga om smink. Naturligh och vprichtigh Blygsell bör beprydha kinbackarna, och icke någor anstrucken färgha. Hambræus A 7 a (1620). Lex. Linc. (1640, under fuco).
b) (†) genom påstrykande af färg åstadkomma, måla. Det Korsz, som efter Magistratens bepröfwande blijr anstrukit på ett af siukdom anstukit Huus. Sthms stadsord. 2: 236 (1710). Konstiga Målningar, som på alla väggar anstrukne voro. Mörk Ad. 2: 266 (1744).
c) tekn. bestryka (en yta o. d. med ett mer l. mindre flytande ämne), stryka, öfverstryka; ofta: måla. Christopher Målare (har) .. Anstrukit och målat 1 Himmel öfver Ballettens wärck. Meddel. fr. sv. slöjdför. 1894, s. 79 (cit. fr. 1647); jfr b. Swedberg Schibb. 217 (1716). Trä-tak (böra) hvart femte Åhr med tiära och rödfarga (dvs. -färga) .. anstrykas å nyo. Salander Gårdsf. 181 (1727). När duken är väl torr, anstrykes den med en enkel färg, som icke förtager de andra. Miniaturskolan 90 (1784). Gröfre gjutgods anstrykes med vanlig svart linoljefärg. Almroth M. tekn. 527 (1839). Kort derefter (har kyrkan) blifvit till det inre afputsad och anstruken i qvaderform. Brunius Metr. 136 (1854). Man tager hvarje gång endast litet klister och stryker med penseln .. åt alla sidor, tills ytan är öfverallt och jemnt anstruken. AHB 111: 4 (1856, 1887). jfr: Sedan anstrykes (gevärs-)pipan inuti med en oljeklut. Regl. f. rustm. 1774, mom. 3. — särsk. (numera föga br.) med predikativ: gm färgbestrykning göra (ett föremål) blått l. rödt osv.; stryka l. måla (ngt) blått osv. Peringskiöld M. upl. 11 (1710). Konungen .. befallde .., att bron till hälften skulle anstrykas blå och gul. Adlerbeth Ant. 2: 293 (c. 1815). Anstryka en dörr gul. Dalin (1850). — (†) i fråga om sminkning. (Hon) Anstryker hvitt och rödt sitt fina, lena hull. Düben Sat. 65 (1722).
d) (numera knappast br.) mer l. mindre bildl.: gifva en viss yttre prägel l. ett visst sken l. tycke åt (ngt), utmåla. Lösa och onda rådgifvare, hvilka til det värsta uttydt och med svart färg anstrukit Riksens Ständers menlösaste .. gjöromål. Bidr. t. prest. ark. 3: 50 (1756).
e) naturv. oeg., i p. pf. ss. adj., med prep. med; med en skiftning i, stötande i, skiftande i. (På löfsångaren äro) Halsen framtill, bröstet och sidorna smutsigt hvita, mer eller mindre anstrukna med gult. Nilsson Fauna II. 1: 331 (1824, 1858). C. R. Sundström i NF 12: 738 (1888). jfr ANSTRYKNING 1 b.
f) [jfr motsv. anv. af FÄRG] bildl. i p. pf. ss. adj. för att beteckna en viss skiftning l. ngt visst drag i ngns karakter o. åsikter osv. (Denna) radikalt anstrukna klick af kammaren. VL 1895, nr 77, s. 2. jfr ANSTRYKNING 1 c.
Anm. Sannol. felaktigt för anstucken är anstruken i följ. ex.: A. skall vara anstruken af denna pestilentia (dvs. pietismen). Tegnér 6: 103 (1828).
2) (mindre br.) om handlingen att stryka ett föremål öfver l. mot ett annat; särsk. om strykning med stråke. Är skifvan .. fästad i midten och beströs med fin sand, samt derefter i kanten anstrykes med en stråke, så samlar sig sanden i de lugna nodallinierna. Fock Fys. 236 (1853, 1859). Om en sträng starkt anstrykes. Floderus Fys. 179 (1865). Om man anstryker strängarne närmare stallet. Bauck Musikl. 2: 152 (1871). jfr ANSTRYKNING 2.
Spalt A 1781 band 2, 1900