Publicerad 1898   Lämna synpunkter
ALLEGORISK al1egω4risk l. -gå4(allego´-risk Weste), adj.; -T, adv.
Etymologi
[af t. allegorisch; jfr ALLEGORI]
som i ngt inlägger en allegori; som innehåller en allegori; som finnes i l. består af allegorier; som uttrycker sig i allegorier. En allegorisk uttolkning, dikt, bild. Ett allegoriskt konstverk l. uttryckssätt. Sigfridi Ep. dedic. (1619). I hörnen .. voro 4. Piedestaler .., uppå hvilkas fält .. man såg åtskilliga allegoriska målningar. Nordberg 1: 38 (1740). Voltaires idé att i stället för mytologiska personer införa allegoriska (i den episka diktningen). Tegnér 3: 477 (1812). Min mening .. är ingalunda att förklara Dagens stunder för ett allegoriskt poem, i den bemärkelse man vanligen tar ordet. Man behöfver icke der söka någon särskild andemening för hvarje vers, hvarje målning. Dens. 3: 161 (1819). Svedenborg, liksom Origenes, antar en allegorisk uttydning af bibeln. Dens. 5: 431 (1825). En allegorisk framställning af Lifvets trenne åldrar, symboliserade af ett par barn, ett ungt älskande par och en gubbe. Nyblom i NF 16: 384 (1892; om en tafla). — (mindre br.) om person: allegoriserande. Thet är alt för svårt och ledo-samt at disputera med sådana Allegoriska Philosopher; emedan the icke vilja förklara sina figurliga idéer med andra enfaldigare ord. Rydelius Förn. 278 (1721, 1737).

 

Spalt A 989 band 1, 1898

Webbansvarig