Publicerad 1898   Lämna synpunkter
AGGRAVERA ag1rave4ra l. -e3ra2, v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -ING, AGGRAVATION.
Ordformer
(adgravera RARP 3: 77 (1638))
Etymologi
[af t. aggravieren, fr. aggraver, lat. aggravare, af lat. gravis, tung]
1) (†) betunga, besvära. RARP 3: 77 (1638). Swedberg Schibb. 248 (1716).
2) (numera föga br.) göra (ngt) tyngre l. starkare, försvåra, förvärra. Pfeiffer (1837). Dalin (1850). Wenström (1891). — särsk. jur.: på grund af försvårande omständigheter skärpa (ett straff). Nu skulle leuterationen (dvs. nedsättandet af straffet på grund af förmildrande omständigheter) eller aggraverandet läggas ensamt i domhafvandens enskilta omdöme. L. F. Rääf i Tiden 1848, nr 2, s. 1.

 

Spalt A 805 band 1, 1898

Webbansvarig