| Publicerad 2014 | Lämna synpunkter |
VANILJ vanil4j, förr äv. VANILL, r. l. m. l. f.; best. -en; pl. -er.
1) om den baljliknande frökapseln hos vaniljväxten, vaniljböna, vilken i torkad form (ss. vaniljstång) används ss. smak- l. aromämne i matlagning o. d.; äv. om av vaniljväxtens frön (o. med tillsats av socker l. stärkelse o. d.) berett pulver l. extrakt, ofta liktydigt med: vaniljsocker; äv. oeg., om sådant pulver osv. innehållande syntetisk vaniljarom. ApotT 1739, s. 78. Warorne, som Ön fournerar, är Cacao .. Tamarinder, Vanillier. König LärdÖfn. 5: 186 (1747). Den äkta Vaniljen .. är en bland de finaste och angenämaste kryddor, lika utmärkt genom lukt och smak. Düben Vextr. 240 (1841). Den allbekanta, högt skattade kryddan vanilj, med hvilken redan de gamla aztekerna .. sägas ha kryddat sin choklad. LfF 1910, s. 113. Syntetisk tallbarrsdoft och konstgjord vanilj toppar försäljningen av doftartiklar. DN 20/7 1996, s. B12. Genom att smaksätta (våffel)smeten med kanel eller vanilj kan man trolla fram nya smakeffekter. PiteåT 19/3 2009, s. 24.
2) bot. (den från Mexico härstammande o. till familjen Orchidaceae hörande) slingerväxten Vanilla planifolia Andrews, varav vanilj (i bet. 1) erhålls; äv. dels om (andra arter av) släktet Vanilla Mill., dels ss. förled i ssgr, om annan växt tillhörande familjen Orchidaceae. Möller (1790). Vanillen är en ranka eller krypande växt med skidfrukt, hvilken utgör den förnämsta ingrediensen i chocolad. Regnér Begr. 2: 66 (1813). KonvLex. (1865; om släktet). Vanilla planifolia, Vanilj .. och några andra Vanilla-arter odlas ibland som spaljéväxter i varma växthus. Laurent-Täckholm o. Stenlid BlomstLex. 496 (1947).
-BLOMMA. särsk. om (växt tillhörande) släktet Heliotropium Lin., vars blommor doftar ss. vanilj. Düben Vextr. 37 (1841). —
-BOMB. glassbomb smaksatt med vanilj; jfr bomb 2 b. Vaniljbomb .. 50 centil. vispgrädde, 130 gr. socker, 30 gr. vaniljsocker och 6 ägg. Grafström Kond. 150 (1892). —
(2) -BÖNA. bönliknande frukt (med inneliggande frön) hos vaniljväxt; förr äv.: vaniljstång. Synnerberg (1815). Arbetets möda (är) en förträffeligare krydda än Vanille-bönan. Wadman Saml. 2: 72 (1835). —
-DOFT. Personer finnas med eljest normalt luktsinne, som t. ex. ej känna vanilj- eller violdoft. Thunberg Livsförrättn. 354 (1925). —
-GLASS. glass smaksatt med vanilj. Vanille-Glace göres på samma sätt (som gräddglass), med den skilnad, att när gräddan uppkokas, ilägges en skida vanille, hwilken borttages när gräddan wispas till äggen. Nordström Matlagn. 194 (1822). —
-HJÄRTA. hjärtformat bakverk innehållande vaniljkräm. (Han gick) in i bageriet vid Davidshallstorg och köpte två kanelbullar och ett vaniljhjärta. Sjöwall o. Wahlöö PolisPot. 71 (1970). —
-KAKA. jfr kaka, sbst. 2 a, b, o. -bröd, -krans, -kringla, -morsell, -skorpa, -stång. Hennes ägg-kaka, i alla dess varieteter af vanilj-kaka, mandel-kaka, grädd-kaka .. var en öfversvinnelig mystèr för alla mindre genomdrifna köks-artister. Callerholm Stowe 28 (1852). —
(2) -KNIPPROT~02 l. ~20. växten Epipactis atrorubens (Hoffm.) Bess., purpurknipprot; jfr -cymbel. Västerb. 1927, s. 244. —
-KRINGLA. jfr kringla, sbst. 2, o. -kaka. Vaniljkringlor. 50 ort socker .. 5 äggulor .. 75 ort hvetemjöl .. 1 ort vanilj. AHB 92: 84 (1876). —
-KRÄM. (ss. fyllning i bakverk använd) kräm (se kräm, sbst.2 2) smaksatt med vanilj. SvKock 145 (1837). På 80-talet började man blanda mandelmassan (i fastlagsbullen) med vaniljkräm, en förändring som på sikt kan förändra bullens smak. Widell Sockerbag. 132 (1995). —
-MORSELL. (†) jfr morsell 2 o. -kaka. Hvita vaniljmorseller .. (smaksätts med) en på längden sönderskuren vaniljstång, hvilken, sedan sockret är kokt till femte graden, upptages. AHB 92: 21 (1876). —
-OLJA. särsk.: (ss. surrogat för vanilj använd) perubalsam. Den så kallade vaniljoljan eller perubalsam innehåller ej mera vanilj än som finnes i namnet, är besk och kan utan saknad undvaras. Hagdahl Kok. 115 (1879). —
(1, 2) -PLANTA. jfr planta, sbst.1 2, o. -växt. Vanilj erhålles af den i Syd-Amerika, Peru, Mexiko, Jamaica och Cuba växande vaniljplantan. AHB 54: 12 (1871). —
-SKIDA. vaniljstång; jfr skida, sbst.2 4. Vanillie-Skida. Skidorne torra, sådane som de från America til oss inkomma, se mörkbruna, platta, efter längden skrynklige och glänsande ut. Blom Med. 102 (1801).
-SKORPA. jfr skorpa, sbst. 2, o. -kaka. Vaniljskorpor serveras till nyponsoppa och till söta soppor i allmänhet. HemKokb. 59 (1903). —
-SOCKER. för smaksättning avsedd blandning av finkornigt socker o. (av vaniljstång utvunnen) vanilj (l. syntetisk vaniljarom); jfr vanillin-socker. Hagdahl Kok. 873 (1879). Mormor bara log och pudrade vaniljsocker över kastanjepurén. Malmsten DagKastanj. 224 (1994). —
-SPRIT. (numera bl. ngn gg) sprit med extrakt av l. smaksatt med vanilj. Dalin (1855). Vanilj-sprit – 5 ort vaniljbönor, 50 tum vinsprit. – Bönorna läggas på en butelj med spriten att urdragas 14 dagar, hvarefter spriten afsilas och förvaras. Hagdahl Kok. 1125 (1879). —
-STÅNG. (för smaksättning o. d. avsedd) torkad vaniljböna (jfr -skida); äv. om i form av en stång bakad vaniljkaka. AHB 92: 21 (1876). Hagdahl Kok. 918 (1879; om kaka). Lägg äggulorna i en bunke och skrapa ner fröna från vaniljstången. Vispa det pösigt. SvD 6/6 1996, s. 60. —
-SUFFLÉ. sufflé smaksatt med vanilj. Hagdahl Kok. 868 (1879). Vaniljsufflé .. Låt .. (smeten) svalna något och rör ned äggulorna, en i sänder, samt socker och vaniljsocker. ModStKokb. 442 (1983). —
-SÅS. (ss. tillbehör till efterrätt l. bakverk serverad) sås smaksatt med vanilj. Klar vanilj-sås .. Sockerlagen kokas med vanilj, afredes med arrowrot och hålles varm i vattenbad. Hagdahl Kok. 246 (1879). —
-TINKTUR. vaniljessens. Vanilj-tinktur, beredes af en del finskuren vanilj och sex delar koncentrerad sprit. Ekbohrn (1868). —
-VÄXT. om slingerväxten Vanilla planifolia Andrews, vanilj (i bet. 2). Vaniljväxten, som icke är någon egentlig parasit, växer ymnigt vild på trädstammars gamla och halfruttnade bark. Forshæll OrgPharm. 324 (1836).
Spalt V 257 band 37, 2014