Publicerad 1960   Lämna synpunkter
RUNS, sbst.
Etymologi
[sannol. av lt. runks, rungs]
(†) namn på ett slags hyvel (fogbank). Eneberg Karmarsch 1: 122 (1858). —
Ssg (†): RUNS-HYVEL. VetAH 1797, s. 138.

 

Spalt R 3043 band 23, 1960

Webbansvarig