Publicerad 1945   Lämna synpunkter
MURMEL mur4mel l. 32, sbst.1, m. l. r.; best. -n; pl. murmlar.
Etymologi
[jfr t. murmel; elliptiskt för MURMELDJUR]
1) murmeldjur. Larson Mong. 278 (1929).
2) murmeldjursskinn. Östergren (1932). jfr NERTS-MURMEL.
Ssgr: (1) MURMEL-GRYT. murmeldjurshåla. Utterström Pälsjäg. 44 (1932). —
(2) -KRAGE. jfr krage 2 a. —
(1) -LÄMMEL. (†) murmeldjur. Gravander Buffon 2: 153 (1806).

 

Spalt M 1622 band 17, 1945

Webbansvarig