Publicerad 1938   Lämna synpunkter
KRISK kris4k, adj. -are. adv. -T.
Ordformer
(kresk c. 17551865. krijsk c. 16351671. krisk c. 16351930)
Etymologi
[sv. dial. krisk, något syrlig l. besk (om äpplen); rask, oförskräckt; jfr d. dial. (Bornholm) krīsker, sötsur, nor. dial. krisken, livlig, uppfriskad, upplivad; av ovisst urspr. (jfr Lindroth ÖlFolkm. 87 (1926))]
(i vissa trakter, starkt bygdemålsfärgat)
1) om frukt: syrlig. Schroderus Dict. 163 (c. 1635). Någre fåå Apelträä, som undertjden bära någon små, suur och krisk frucht. VDAkt. 1699, nr 618. Goda kriska Klockäpplen. VexjöBl. 1838, nr 12, Bih. s. 1. Dalin Synon. 36 (1925).
2) frisk; förr äv. om person: rask, livlig, karsk. Denna värma är verkligen för mycket för både själ och kropp. De kunna möjligen hålla sig friska, men kriska — det vill ej gå. Bremer NVerld. 3: 97 (1854). Luften doftar kriskt och kallt. VHem 1929, nr 39, s. 7.
Ssg (till 1; †): KRISK-ÄPPLE. om äpple med sur l. syrlig smak; särsk. om äpple av vildapel? Schroderus Dict. 60 (c. 1635). För Hosta och förstoppelse vthi Bröstet .. man äter om morgonen på nychter Maga itt Kriskäple, hwar dagh. Utterman Ertmann E 1 b (1672). VexjöBl. 1838, nr 15, s. 4.

 

Spalt K 2816 band 15, 1938

Webbansvarig