Publicerad 1925   Lämna synpunkter
FLÄTTRING flät3riŋ2, förr äv. FLATTRING, r. l. m.; best. -en; pl. (föga br.) -ar.
Ordformer
(flät(t)ring(h) (flettr-) Franckenius, UtsädT. flattring IErici Colerus 1: 102 (c. 1645; i reg.: Flättring), Carlquist LandtmAlm. 25 (1816), Rietz 156 (1862))
Etymologi
[till FLAT, adj.]
(landt. o. bygdemålsfärgat) sädesslaget (gräset) Hordeum distichon Lin., tvåradigt svenskt landtkorn (med platt ax), gumrik(skorn). Franckenius Spec. C 4 a (1638). Flettring eller Ölandskorn .. är til gryn mycket godt. Broocman Hush. 2: 67 (1736). UtsädT 1905, s. 130.
Ssg: FLÄTTRINGS-KORN. (föga br.) Spegel 234 (1712). OSwartz i Alm(Sthm) 1795, s. 41.

 

Spalt F 991 band 8, 1925

Webbansvarig