| Publicerad 1922 | Lämna synpunkter |
EXIMERA äk1sime4ra, i Sveal. äv. -e3ra2, v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -ING, EXEMTION (se d. o.).
undantaga l. frikalla (ngn l. ngt från ngt); numera bl. i fråga om katolska förh. i uttr. eximerat biskopsdöme o. d. (jfr EXEMPT). LReg. 188 (1624). (Man får kontrahera om allt som) intet genom lag och Kongl. Förordningar, Testamente, eller fidei commisse etc. är eximerat ifrån abalienerande, lånande, och försättiande. Biurman Brefst. 49 (1729). Svedelius Statsk. 2: 324 (1868). Den eximerade furstbiskopen i Breslau. 2NF 24: 1086 (1916).
Spalt E 830 band 7, 1922