Publicerad 1907   Lämna synpunkter
DAMAST dam3as2t, äfv. 3~2, äfv. damas4t, stundom dam4ast, sällan da3mas2t l. 3~2 (da`mast l. dammast Weste, dàmásst o. damásst Dalin. — ∪ i vers: Fånge 25 (c. 1710), Lenngren 122 (1796), Stenhammar 217 (1798); ∪ — i vers: Sturzen-Becker 3: 85 (1861). Betoning på första stafvelsen antydes sannol. gm skrifningar med mm), sbst.2;
l. (ofta i ä. tid; numera bl. ngn gg) DAMASK dam3as2k osv., sbst.3;
r. l. m., stundom n. (n. G. I:s reg. 9: 135 (1534), Chronander Surge C 3 b (1647), Lind (1749), Weste, Almqvist Am. H. 1: 20 (1840), Kindblad (1868) m. fl.; m. o. n. Dalin (1850); r. l. m. Girs E. XIV 10 (c. 1630), Möller (1790), Sundén (1885), Priskur. fr. Cronquist 1898, s. 6; jfr Tegnér i 3 SAH 6: 314 (1891)); best. -en, ss. n. -et; pl. (om olika slag l. i bet. ’damastväfnader’) -er.
Ordformer
(damask (damasc) G. I:s reg. 3: 155 (1526), Chronander Surge C 3 b (1647), Spegel Tilsl. par. 135 (1705; ∪ — i vers), Orrelius Köpm.-lex. (1797), Deleen (1806; men Dens. 1814 under damas: damast); Forssell Hist. 1: 93 (1869; i beskrifning af E. XIV:s kröning), Björkman (1889), Wenström o. Harlock (1904). dammask G. I:s reg. 9: 135 (1534), Bäckström Fr. spr. 238 (1729). dammesk Aurivillius Gram. 43 (1684). dammsk Bidr. t. Åbo hist. I. 4: 179 (1632: dammsk bordklede). damasch BtFH 3: 256 (c. 1550), Stiernman Com. 2: 542 (1648), Tidström Resa 6 (1756), Lagerbring 2 Hist. 3: 46 (1778). dammasch Tegel E. XIV 323 (i handl. fr. 1561: dammasche Lärefft). dammersk Girs E. XIV 10 (c. 1630). damas Nordberg K. XII 1: 129 (1740), Envallsson Tokrol. natt. 10 (1791: damastäcke). damast Forssell Hist. 2: 14 (cit. fr. c. 1560: carmesidamast), Oxenst. brefv. 11: 710 (1637) osv.; damaster (pl.) Leopold 2: 280 (1800, 1815: ∪ — ∪ i vers), Därs. 286 (: — ∪ ∪ i vers) osv. dammast Fånge 25 (c. 1710), Stenhammar 217 (1798))
Etymologi
[jfr d. damask, damast, n., mnt. damask, m., mht. damasch, ä. t. damask, damast, m., t. damast, m., eng. damask samt mnl. damas, dammes, n., fr. damas, alla ytterst från it. damasco, damasto i samma bet., af Damasco, Damaskus, hvarifrån ifrågavarande väfnad spriddes till Europa. Med skrifningarna damasch, dammersk, som åtm. delvis torde afse ett uttal med ʃ-ljud, kunna jämföras ä. t. damaschken, adj. (se Grimm, under damasken, adj.) o. mht. damasch. dammersk kan äfv. vara bildadt efter sådana tygnamn som YPERSK. Med afs. på uppkomsten ur ortnamn jfr KALIKÅ, KASCHMIR, MUSLIN, NANKING m. fl.]
1) urspr. om ett tungt sidentyg med på satängbotten inväfdt mönster i taft; numera i sht om ett (företrädesvis till möbeltyg, draperier o. duktyg, men äfv., i sht förr, till kläder, tapeter osv. nyttjadt) vanl. enfärgadt, fasoneradt tyg af silke, ylle, linne l. bomull (l. af en blandning af flera af dessa väfnadsämnen) hvars (vanl. af blommor, arabesker o. d. bestående) mönster väfves (med åtta solf) i varpsatäng på en botten af inslagssatäng (l. tvärtom), i följd hvaraf olika glanseffekter uppstå allt efter belysningen. Fförsta daghen .. Skencthe baioren (dvs. bojaren, storfurstens af Ryssland sändebud) Wår keriste nadige herre .. (bl. a.) eth stycke Damask. G. I:s reg. 3: 155 (1526). (De förnämsta af oadliga kvinnor få icke bära) af bättre slag Tröije eller Krage än Sijdhen Athlask eller Dammask. Stiernman Com. 1: 339 (1585; möjl. föreligger ssgn sidendamask). Tå .. stälte sigh the tree Herrarne, som skulle göres til Grefwar, fram, klädde i långa Koffter aff Hwijt Dammersk. Girs E. XIV 10 (c. 1630; i skildring af E. XIV:s kröning 1561). Indianischt (dvs. indiskt) damast .. Linnet damast. Oxenst. brefv. 11: 735 (1640). Dhe (dvs. fanorna) giöres af dammask. Carl XI i Hist. handl. XVIII. 2: 5 (1679). Damasc, Brocad, Tubin, Moir och gyldenduk, / War på then tiden eij, som nu i almänt bruk. Spegel Tilsl. par. 135 (1705). Persianske Dammaster. Eurenius Atl. näs 59 (c. 1724). Uti S. Nicolai (kyrka) .. var (då K. XII smordes till konung) hela Choren beklädd med rödt Damask. Nordberg K. XII 1: 39 (1740). Bondhustruns (i Frillesås) hedersmössa var af antingen dubbelt damasch, guld- och silfverbrokad eller ock triumphant. Tidström Resa 6 (1756). Konungens (G. III:s) stora tält af grönt damast. Ekman Dagb. 246 (1790). Hans alcov, .. / Som blef med dammast klädd och starkt förgyld i fjol. Lenngren 122 (1796). En våning, rik af guld, damaster och kristaller. Leopold 2: 280 (1800, 1815); jfr slutet. (Friherrinnan bjöd mig sitta i soffan,) men lemnade likväl sex qvarter gulrosigt damast emellan oss. Almqvist Am. H. 1: 20 (1840). Präktiga Damaster brukas .. (i Paris) i alla färger och med de mest öfverraskande mönster. Sthms modejourn. 1855, s. 38. Med Damast förstås en atlasartad väfnad med större och finare mönster än dräll, såsom blommor, arabesker, kransar, landskap etc. Cronquist (1878). På borddukens hvita damast glänsa fruktkorgar. Benedictsson Folkl. 111 (1887); jfr slutet. En kiosk, tapetserad med röd damast. Heidenstam Karol. 2: 57 (1898). — särsk. = -DUKTYG. Hon, fattiga kaptenskan, — har damast! Sturzen-Becker 3: 85 (1861). — jfr BOMULLS-, DRÄLL-, FLOR-, GAS-, GULD-, GYLLEN-, HALF-, HALFSIDEN-, KAFFA-, KARMOSIN-, KLÄNNINGS-, LINNE-, MÖBEL-, RULL-, SIDEN-, SILFVER-, SILKES-, SPEGEL-, TAPET-, ULL-, YLLE-DAMAST m. fl.
2) (mindre br.) om annat tyg, som företer samma skiftningar i glans som det under 1 nämnda, men är väfdt på annat sätt; i sht om kypert o. vissa kräppartade väfnader. (Ekenberg o.) Landin 910 (1894).
Ssgr (i allm. till 1):
A: DAMAST-30~, äfv. 03~, l. (numera bl. ngn gg) DAMASK-30~ l. 03~ -BORDDUK~20 l. ~02. jfr -DUK. DN 1865, nr 22, s. 4.
-BORDKLÄDE (dammsk-). (†) = -BORDDUK. Bidr. t. Åbo hist. I. 4: 179 (1632).
-DRÄLL~2. (damask- Fataburen, Deleen (1806; under damasklinen), Björkman (1889)) dräll med mönster liknande damastens; dräll med blommig botten o. randig l. rutig bård; jfr -VÄFNAD 1. Fataburen 1907, s. 106 (cit. fr. 1690). Hermelin Præs. i VetA 1773, s. 87. Halfblekt Damastdräll för hvardagsbruk. Priskur. fr. Cronquist 1898, s. 4.
-DUK~2. (bord)duk af (linne-)damast; jfr -BORDDUK, -BORDKLÄDE, -TÄCKE 1. Weste (1807). Framför soffan stod tébordet med sin bländhvita damastduk. Lönnberg Cas. 8 (1882).
-DUKDRÄLL~20 l. ~02. (damask-) 1 stycke fijn Damask Duukdräll. Sthms stads taxa 1687.
-DUKTYG~20 l. ~02. (damask- Deleen) duktyg af (linne-) damast; jfr DAMAST, sbst.2 1 slutet. Deleen (1806; under damask). Ett Damast-Duktyg .. (finnes) till salu. DA 1824, nr 28, s. 5. Hemväfda damastduktyger. Katal. ö. ind.-utst. i Sthm 1897, s. 97.
-FABRIK~02. jfr -VÄFVERI. Ill. Sv. 1: 242 (1873, 1882).
-FANA~20. (förr) J. Elers i VittAH 5: 319 (1787). Ett lifländskt (eller kurländskt) regemente .. hade (under G. II A:s tid) en svart damastfana. Spak Upplysn. om fanor 8 (1890).
-FLOR~2. [jfr t. damastflor] (grönt, svart l. hvitt) flor, hvaruti ss. i damast ngt visst mönster (i sht blommor) är inväfdt. Synnerberg (1815). Almström Handelsvar. 493 (1845). Kindblad (1868).
-FÖRKLÄDE~020 l. ~200, hvard. -FÖRKLE~20. (damask-) (i sht förr) Lind (1749; under damast-vorschürtze).
-GARDIN~02. (damasc- Consist.) Hela Auditorium Superius blef beklädt .. med Turkiska tapeter och gröna Damasc-guardiner. Consist. acad. Lund. prot. 10 sept. 1722, § 1. PT 1906, nr 174 A, s. 3. —
-INDUSTRI~102, äfv. ~002. Uppf. b. 7: 698 (1875).
-KJOL~2 l. -KJORTEL~20. (damasche- VittAH. dammask- DA) (förr) VittAH 3: 97 (efter handl. fr. 1540). En sjö-grön Holländsk Dammask-Kjortel. DA 1769, nr 267, s. 2. Hvad tycker du om henne med gula dammastkjolen och kalminkslifstycket? Bellman 3: 207 (1790).
-KLÄDER~20, pl. (damask-) (förr) kläder af damast. Schultze Ordb. 2324 (c. 1755).
-KLÄNNING~20. (damask- VittAH, Lind) (förr) VittAH 3: 93 (efter handl. fr. 1540). Lind (1749). Praktfulla damastklädningar i alla färger och med utmärkt vackra mönster. N. journ. f. dam. 1855, s. 53.
-KRAGE~20. (damask-) (förr) För en Damask krage, haffue the tagit j (dvs. en) marc. Skråordn. 312 (1546).
-KUDDE~20. kudde klädd med damast. En .. högkarmad stol .., som var .. prydd med en blommig damast-kudde. Backman Dickens Pickw. 1: 217 (1871).
-KÅPA~20. (damask-) (förr) Sida hvita Damaskkåpor. Celsius E. XIV 43 (1774).
-LINNE ~20. (mindre br.) linnedamast. Nisbeth Handelslex. (1867).
-LÄRFT. (dammasche-) (†) Schall och köpes en hopp dammasche Lärefft vdaff thet bästhe och bredeste slaget til Duuker, item til Serwetter. Tegel E. XIV 323 (i handl. fr. 1561).
-MATTA~20. På gröna damastmattor sitta (i muhammedanernas paradis) de saliga under hvita perletält. NF 7: 835 (1883). Katal. fr. Cronquist 1905, s. 9. —
-MÖBEL~20. [jfr t. damastmöbel] med damast klädd möbel. DA 1808, nr 63, s. 3. Almqvist Smaragdbr. 160 (1845).
-MÖNSTER~20. (damask- Lind (1749; under damastgewirck), Deleen (1806; under damask-linen)) [jfr d. damaskmønster] mönster hvarefter l. hvari damast väfves, för damast karakteristiskt mönster. Damast-mönster på linnet tyg. Möller (1745; under damassure). Dalin (1850). Lundell (1893).
-NATTROCK~20 l. ~02. (förr) En röd damast nattrock. Eurén Orth. 1: 92 (1793). Almqvist Smaragdbr. 264 (1845).
-PAPPER~20. [jfr d. damaskpapir] ett slags papper som stundom användes till borddukar l. servetter o. som får sitt utseende därigenom, att ett stycke damast lägges på ett fuktadt hvitt papper, på hvilket väfnadens mönster inpressas; jfr ATLAS-, KATTUN-, TAFT-, TYLL-PAPPER. Nisbeth Handelslex. (1867). 2 Uppf. b. 8: 180 (1900).
-PÄLS~2. SP 1780, s. 726. (Sultanen) mottog brefvet samt gömde det i sin med svarträf kantade hvita damastpäls. Heidenstam Karol. 2: 39 (1898).
-ROCK~2. (i sht förr) Fånge 34 (c. 1710).
-RUM~2. (i sht förr) rum prydt med draperier af damast l. möbleradt med möbler klädda med damast osv.; jfr -SALONG. Damast-rum på Stockholms Slott. Leopold 2: 451 (1807, 1815). A. G. Silfverstolpe Skald. 138 (1810, 1814).
-SALONG~02. (i sht förr) jfr -RUM. Elkan Kon. 1: 304 (1904).
-SERVETT~02. (damask- Serenius) Serenius (1734; under damask). Almqvist Drottn. j. 376 (1834). Med bländhvit damastserviett på det framflyttade fönsterbordet. Hedenstierna Fru W. 20 (1890).
-SIDEN~20. (mindre br.) sidendamast. Almström Handelsvar. 567 (1845).
-SLÄP~2. (förr) Märk, efter spelets tropp Prestinnan Ulla sväfvar, / Med svart utslagit hår och guldgult damast-släp. Bellman 2: 167 (1783).
-SOFFA~20. soffa klädd med damast. PT 1758, nr 20, s. 4. Almqvist Drottn. j. 130 (1834). Elkan Kon. 3: 12 (1906).
-SPARLAKAN~020, äfv. ~200. (förr) Mag. f. konst 1833, s. 31.
-STOL~2.
1) stol klädd med damast.
2) [jfr t. damaststuhl i samma bet.] väfstol å hvilken damast väfves; jfr -VÄFSTOL. Damaststolens jacquardsolf äga många ögon .. och kunna upptaga 3 till 5 varptrådar. 2 Uppf. b. 8: 325 (1900).
-STYCKE ~20. (damask-) Så mycket du vet, jag tar hem de 3 Damask-stycken, som du såg på sist: Jag kan intet gå naken. Dalin Arg. 2: 296 (1734, 1754; i bref från en fru till hennes man).
-SÄNG~2. (damask- Serenius, Schultze Ordb. 3918 (c. 1755)) [jfr t. damastbett, eng. damask bed, fr. lit de damas] (förr) med damast klädd l. med damastgardiner l. damasttäcke osv. försedd säng. Serenius (1734; under damask). PT 1791, nr 4, s. 3. Dalin Fr. o. sv. lex. (1842; under damas).
-SÄNGTÄCKE~020. jfr -TÄCKE 2. Ett tvåmans blått Damast-Sängtäcke. DA 1824, nr 116, s. 6.
-TAPET~02. (i sht förr) Röda Damast-Tapeter. Björnståhl Resa 3: 164 (1778). Heidenstam Karol. 2: 70 (1898).
-TRÖJA~20. (damask-) (förr) För en Damask tröie haffue the tagit 2 marc. Skråordn. 312 (1546).
-TYG~2. (dammask- Sv. nitet) Brokogt Dammask tyg. Sv. nitet 1738, nr 2, s. 4. Rika damasttyger. Sthms modejourn. 1849, s. 15. Uppf. b. 6: 464 (1875).
-TÄCKE~20. (damask- Triewald. damas- Envallsson)
1) (†) damastduk. Vid Förstars bord, i gull på damask täcken / Utprässadt tåre-bröd, hvar måltid sättes ner. Triewald Lärespån 5 (c. 1710).
2) sängtäcke af damast; jfr -SÄNGTÄCKE. En dubbel säng .., / Med Damas-täcke och gardiner. Envallsson Tokrol. natt. 10 (1791). DA 1824, nr 76, s. 6.
-VÄF~2. jfr -VÄFNAD 1. Freja 1874, s. 137. Damastväfvens skönhet beror på de olika glanseffekter, som uppstå genom kombinationen af varp- och inslagssatin. 2 Uppf. b. 8: 325 (1900).
-VÄFD~2, p. adj. väfd ss. damast l. i damastmönster. Badlakan .. Damastväfda. Priskur. fr. Cronquist 1898, s. 16.
-VÄFNAD~20.
2) abstr.; jfr -VÄFNING. Holmberg (1795; under damassure). Ekenmark Lärob. 83 (1847). Dalin (1850).
-VÄFNING~20. jfr -VÄFNAD 2. Uppf. b. 6: 439 (1875).
-VÄFSTOL~20. l. ~02. = -STOL 2. Dalin (1850).
-VÄFVARE~200. [jfr d. damaskvæver, t. damastweber] Lind (1749; under bild-weber). G. Upmark i Meddel. fr. Nord. mus. 1901, s. 300.
-VÄFVERI~102, äfv. ~002. [jfr t. damastweberei] jfr -FABRIK. Borås’ konst- och damastväfveri. Katal. ö. ind.-utst. i Sthm 1897, s. 100.
-ÄRM~2. (dammaske-) (förr) Klädherna .. wore besatte medh gröne snören, och hadhe gröna Dammaske ärmar. Petreius Beskr. 2: 160 (1614).
B (†): DAMASKE-KJORTEL, -LÄRFT, -ÄRM, se A.

 

Spalt D 245 band 6, 1907

Webbansvarig