Publicerad 1985   Lämna synpunkter
SPREJ spräj4 l. SPRAY spräj4 l. (numera föga br.) SPRÄ sprä4, r. l. m. (SD(L) 1895, nr 323, s. 4, osv.), äv. n. (SvD 1974, nr 72, s. 15, osv.); best. -en resp. -et; pl. -er (IllSvOrdb. (1964) osv.) l. -ar (Holmgren Öronsj. 113 (1925) osv.).
Ordformer
(spray 1892 osv. sprej 1964 osv. sprä 18951948)
Etymologi
[liksom t. o. fr. spray av eng. spray, till ä. eng. spray, stänka o. d., av mnl. spraeyen, motsv. mht. spræwen, spræjen; i avljudsförh. till sv. dial. språ(s), gro, skjuta brodd, spricka ut o. d.; rotbesläktat med SPRUTA, spruta ut o. dyl., o. (avlägsnare) gr. σπείρω, sår m. m.]
1) apparat för sprejning, sprejapparat; jfr PULVERISATOR 2, RAFRÄSCHISSÖR. Spray, (dvs.) en apparat, medelst hvilken man pulvriserar vätskor till en fin dusch. Vennerholm o. Svensson (1892). Formalinen användes (ss. desinfektionsmedel) utspädd .. och sprides med en s. k. ”sprä” .. på tak, väggar, golf och möbler. GHT 1896, nr 236 A, s. 3. De färgade glasyrerna .. (för lervaror) anbringas genom föremålens neddoppning i glasyren, .. eller genom påblåsning med s. k. ”sprä”. 2UB 7: 186 (1903). 2SvUppslB 27: 54 (1953; för sprejning av medel som inhaleras).
2) (i speciell förpackning förekommande) ämne l. medel som spreja(t)s (ut l. på ngt); (ämne l. medel i) sprejförpackning (jfr 1). LbKir. 1: 483 (1920). Man kan efter strykningen med spray stänka sin skjortkrage eller sina gardiner, där de hänger. SvD(A) 1962, nr 205, s. 5. De prov som gjorts vid arméns hundskola i Sollefteå med spray mot aggressiva hundar. Därs. 1968, nr 298, s. 13.
Ssg (jfr spreja ssgr): (1, 2) SPREJ-FORM. i sht i uttr. i sprejform. SvD 1970, nr 227, s. 3.

 

Spalt S 10010 band 29, 1985

Webbansvarig