Publicerad 1978 | Lämna synpunkter |
SLÅMA slå3ma2, f.; best. -an; pl. -or.
(i vissa trakter, bygdemålsfärgat) lång o. smal (o. enfaldig) kvinna l. flicka; äv. allmännare: slampa; äv. om bräda l. dyl. med kvinnokläder, föreställande sådan kvinna. Gawell-Blumenthal Hemb. 63 (1913; om bräda). IdunVeckoJ 1963, nr 15, s. 83 (allmännare).
Spalt S 7132 band 28, 1978