Publicerad 1925 | Lämna synpunkter |
FRANKO fraŋ4kω, äv. 32 (fra´nco Weste, fránngko Dalin), adv. o. sbst.; ss. sbst. n., äv. (i Finl.) r. (FFS 1868, nr 25, s. 10); best. -t l. (ss. r.) -n.
I. adv.
1) [urspr. antecknat å postförsändelse för att angiva att belöpande postavgift erlagts vid avsändandet] i sht post. fritt från postbefordringsavgift för adressaten, portofritt; jfr PORTO. Postv. 182 (1706). Katalog (sändes) på begäran gratis (o.) franko. IllSv. 2: AnnonsAfd. 12 (1886).
2) handel. i fråga om avsändande av varor: fritt från transportrisk o. alla transportkostnader för emottagaren ända till destinationsorten. Varorna sändas franko Göteborg. Åstrand (1855). 2NF (1908). särsk. i uttr. franko frakt, fraktfritt. Åstrand (1855). Fliesberg Handel. 8 (1891).
II. postv. sbst.: vid avsändandet erlagd avgift för postbefordran av försändelse, (post)porto; numera företrädesvis i ssgr. IllSv. 1: 10 (1873).
(I 2) -LEVERANS. handel. leverans till viss ort utan transportrisk l. transportkostnader för köparen. SDS 1901, nr 64, s. 2. —
-STÄMPEL. färgstämpel motsvarande frimärke (i Sv. bl. å frankokuvert, brevkort o. kortbrev). SFS 1872, nr 81, s. 24. —
-TECKEN. gemensam benämning på frimärken, med frankostämplar försedda brevkort, kortbrev, frankokuvert o. svarskuponger. FFS 1881, nr 10, s. 80. —
-TECKENS-FÖRSÄLJARE. —
-TECKENS-UPPBÖRD~02 l. ~20. —
-TVÅNG. (mindre br.) frankeringstvång. Åstrand (1855). Döss o. Lannge (1908; med hänv. till frankeringstvång).
Spalt F 1398 band 8, 1925