| Publicerad 2017 | Lämna synpunkter |
VITBETA vi3t~be2ta, r. l. f.; best. -an; pl. -or.
om växten Beta vulgaris Lin. ssp. vulgaris var. altissima (ur vilken sockerbetan förädlats); äv. om l. med inbegrepp av andra varieteter av B. vulgaris Lin. ssp. vulgaris, särsk. dels var. cicla, mangold, dels var. crassa, foderbeta, dels (o. numera företrädesvis) var. conditiva, vit rödbeta; jfr BETA, sbst.3 1. Salé 151 (1664). Beta altissima. Hvitbetan .. använd till beredning af socker. Berzelius Kemi 5: 728 (1828). Kryddgårdswexter, såsom Spenat .. Röd- och Hwitbetan eller Mangolden. Hartman Naturk. 125 (1836). Hvitbetan odlas i två former, som foderbeta och sockerbeta. Walin Födoämn. 124 (1906). I vitbetan upptäcktes sockret 1747 av den tyske kemisten Andreas Marggraf. Smith OrgKemi 176 (1938). Sallad på betor med chèvre, rucola och rostade frön .. 500 g rödbetor, polkagrisbetor, vitbetor, gulbetor (osv.). DamV 2011, nr 7, s. 169.
B (†): VITBETE-SAFT, -SIRAP, -SOCKER, se C.
C (numera bl. tillf.): VITBETS–AVFALL~02 l. ~20. jfr avfall 3 c o. sockerbets-avfall. AB 21/2 1838, s. 4. —
-BRÄNNVIN. (förr) om brännvin (av sämre sort) tillverkat av (melass från) vitbetor. LAA 1813, s. 104. Melass- och hvitbetsbrännvinet ställer sig billigare än annat brännvin men är till följd av sin smak mindre begärligt. TT 1898, K. s. 90. —
-FABRIK. (förr) fabrik för framställning av socker ur vitbetor; jfr -socker-fabrik o. sockerbets-fabrik. AB 28/1 1836, s. 2. —
-FRÖ. särsk. koll. PT 4/11 1836, s. 1. Drillsåningsmaskiner, sjelfmyllande, för morots- och hvitbetsfrö. Barometern 2/4 1892, s. 4. —
-FÄLT. jfr fält 1 b. Ett tidigt planteradt hvitbetsfält gifver .. tredubbelt så stor afkastning som då fröet utsås på stället. AB 15/3 1852, s. 2. —
-MASSA. (förr) om massa (se massa, sbst.2 1 a) av finfördelade vitbetor avsedd för l. använd vid sockertillverkning; äv. om restprodukt av sådan massa (använd ss. foder) (jfr bet-massa). PT 17/2 1841, s. 1. Tillblandningen (av från syre skyddande medel) sker, hvad hvitbetsmassan beträffar, under det rifningen ännu påstår. AB 15/9 1849, s. 2. Fodermedel: agnar; .. riskli; vitbetsmassa, torr eller våt. SFS 1917, s. 1173. —
-MELASS. (förr) jfr bet-melass. DN 8/11 1875, s. 2. Hvitbetsmelass användes till extraktion af socker, framställning af brännvin .. till förgasning för erhållande af lysgas, till beredning af pressjäst samt till kreatursfoder. 2NF 18: 26 (1912). —
-ODLING. (vitbet- 1852–1923. vitbets- 1836 osv.) odling av vitbetor (jfr -kultur); äv. konkret(are). Hvitbetsodling till sockerfabrikation. AB 9/4 1836, s. 4. En redogörelse för de lofvande utsigter för en gynnsam skörd bolagets hvitbetsodlingar gifva. AB 5/9 1870, s. 2. —
-SAFT. (vitbete- 1827–1834. vitbets- 1832 osv.) saft i l. från vitbeta (l. sockerbeta). Berzelius ÅrsbVetA 1827, s. 268. —
-SIRAP, förr äv. -SIRUP l. -SYRUP. (vitbete- 1827–1837. vitbets- 1813 osv.) sirap (se d. o. 2) erhållen ss. biprodukt vid tillverkning av vitbetssocker. LAA 1813, s. 109. —
-SOCKER. (vitbet- 1837 (: hwitbetsocker Fabrikation)–1941. vitbete- 1812–1827. vitbets- 1813 osv.) (förr) socker tillverkat av vitbetor, betsocker. JournLTh. 1812, nr 153, s. 4. Vid slutet af 1860- och början af 1870-talet grundades flera fabriker för tillverkning af hvitbetssocker. LAHT 1898, s. 218.
-tillverkning. tillverkning l. produktion av vitbetssocker; jfr betsocker-tillverkning. AB 28/5 1836, s. 4. Den inhemska hvitbetssockertillverkningen. BtRiksdP 1872, I. 1: nr 1, s. 7. —
Spalt V 1490 band 37, 2017