| Publicerad 2014 | Lämna synpunkter |
VALUTA valɯ3ta2, r. l. f. (HC11H 8: 55 (1678: mynte valuten, sg. best.) osv.) ((†) n. VDAkt. 1760, nr 150, Posten 1769, s. 550); best. -an (Gjörwell o. Bergklint Sam. Bih. 29 (1775) osv.) ((†) -en HC11H 8: 55 (1678: mynte valuten)); pl. = (tillf., SvD 15/10 1998, s. 43, osv.), -or (Ahnfelt HofvLif 3: 133 (i handl. fr. 1799) osv.), -er (i bet. 2) (PH 8: 7286 (1766) osv.).
1) (numera mindre br.) ekonomiskt värde (hos ngt); särsk.: täckning l. säkerhet, särsk. dels i fråga om täckning osv. (i metall) för sedel l. mynt (särsk. i uttr. metallisk valuta (jfr METALLISK 1 a)), dels i fråga om värdepapper l. lån o. d. (se slutet); äv. oeg. (jfr 4) om kontanta medel l. reda pengar, särsk. i uttr. klingande valuta (se KLINGA, v. 1 b α). Icke mindre will .. Kongl. M:tt .. låta öfwerlegga huru dhen oreeda som för mangel af nödig Skilliemynt och sielfwe Myntetz valuta i Rijket finnes, ändras och bootas måtte. Stiernman Riksd. 1773 (1678). Om flere sedlar circulera, än som hafwa sit valuta i Banquen, i werkelig metall. Posten 1769, s. 550. Banco Sedlar äro äfwen så goda som redbart mynt, när innehafwaren kan straxt för dem få redbar Valuta, men ej papper mot Papper utan wärkel. mynt. Zettersten AnmMynt 24 (1771). (Realisationen) får icke ske förr, än bankens metalliska valuta uppnått ett förhållande till den utelöpande sedelstocken, som 5 till 8. HT 1922, s. 172 (1829). Banken hade .. äfven andra valutor än silfver. Odhner G3 1: 362 (1885). 3SAH LXII. 2: 124 (1951). — jfr GULD-, METALL-, MYNT-VALUTA. — särsk. om täckning l. säkerhet för värdepapper l. lån o. d. Hwar ock en innehafware af Ständernes Obligationer .. bör .. fulltyga ock tilkiänna gifwa, hwad Valuta Kronan däremot fådt, ock .. i hwad Mynte-Sort. PH 1: 108 (1719). Enhvar (av kassans medlemmar) ege rättighet att vid uppbörden, i brist på valuta, inlemna en af tvenne fullgode borgesmän bestyrkt skuldsedel. ÅbSvUndH 62: 152 (1867). Mot de för jernvägar .. upptagna lånen har nationalförmögenheten erhållit valuta uti nya värdeföremål af produktivt slag. Fahlbeck NatFörm. 126 (1890). (Det är) sedan gammalt ett bruk, att trassenten i slutet af växelns text .. angifver, på hvad sätt han erhållit valuta af remittenten för växelsumman (valutakvitto). Fliesberg Handel. 41 (1891). SvAffärslex. 517 (1948).
2) (valuter, pl.) (förr) i pl., om ett slags inofficiellt penningsubstitut utgivet av handelsidkare ss. ersättning för skiljemynt (då sådana saknades) under 1760-talet. Kongl. Maj:t har med misznöje måst förnimma, at .. wisze enskilte Personer, i stället för Contant skiljemynt, utgifwa .. tryckte och skrefne Sedlar, innehållande et wist öretal i Silfwermynt, hwilka uti handel och köpenskap blifwa nyttjade, och de senare under namn af Valuter äro gångbare. PH 8: 7286 (1766). En sorts privata sedlar, s.k. valuter, utgavs av handelsmän .. i början av 1760-talet p.g.a. brist på växelmynt. NE 16: 337 (1995).
3) (beteckning på) ett lands (vid viss tid gällande) mynt (se d. o. 1 f (α)) l. betalningsmedel, myntenhet; i sht i fråga om handel l. växling med utländskt betalningsmedel. Räkne-wärde eller Evalvation är det påsatta Wärdet i någondera slags Valutan, hwarefter et preglat Mynt bör gälla. Gjörwell o. Bergklint Sam. Bih. 29 (1775). Bestämmandet af den utländska växelkursen sker i Sverige efter den grundsats, att den främmande platsen har s. k. oföränderlig valuta, under det att den Svenska är föränderlig. Aldén Medb. 4: 110 (1885). Köp och försäljning av utländska valutor. HandInd. 548 (1927). En självständig övervärdering av en valuta kan .. komma till stånd, när världen räknar med att valutan genom en systematisk deflation .. skall få en högre inre köpkraft. Cassel TeorSocEkon. 475 (1934). När den engelska valutan under åren 1936 och 1937 utsattes för en kraftig inflation, följde Sverige med. TT 1941, IndEkon. s. 58. Arbetslöshetshjälp (till sjömän i utlandet) utbetalas .. i vistelselandets valuta. SFS 1950, s. 927. I de flesta utvecklingsländer är dollarn den lättaste valutan att växla in. Staffansson Berger Hiking 124 (2006). — jfr METALL-, PAPPERS-, PUND-, RESE-, SKILLING-, STERLING-, TURIST-VALUTA m. fl.
4) i oeg. l. bildl. anv. av 1 (slutet); särsk. i fråga om att få l. erhålla l. åtnjuta ngt (ss. ersättning l. utbyte för ngt); särsk. (o. numera i sht) i sådana uttr. som få valuta för pengarna l. sina pengar. VDAkt. 1760, nr 150. Hon trodde sig endast betala erkänslans förfallna vexel, utan att märka huru som hon dertill ej hade annan valuta än kärlekens assignater. Sparre Frisegl. 2: 199 (1832). Invallningar af Helgeå .. slukade ofantliga kostnader utan att lämna motsvarande valuta. De Geer Minn. 1: 113 (1892). Har man betalt sin biljett så dyrt, så skall man då ha valuta för den. Lagergren Minn. 2: 93 (1923). Orsaken till att man tycker illa om att betala skatt är inte att man skulle få dålig valuta för pengarna. Lindqvist Reklam. 20 (1957). Hos oss .. får du full valuta för dina pengar. Ikea 1992, s. 210.
-BANK. bank som bedriver l. har tillstånd att bedriva handel med utländska valutor. SFS 1939, s. 892. —
-BROTT. brott mot valutareglering. Åklagaren (hade) yrkat ansvar å Olsson för det denne gjort sig skyldig till valutabrott genom att .. i Köpenhamn låna 2500 danska kr. av en dansk medborgare. 1NJA 1950, s. 141. —
-BUTIK. särsk. (om förh. i Östeuropa under kalla kriget): butik där man endast kunde betala med västeuropeisk valuta. Öppet uttalade tvivel på lämpligheten av valutabutikerna i DDR har ännu en gång dykt upp i den östtyska pressen – de butiker där medborgarna kan köpa varor från väst som annars inte finns på diskarna i ”vanliga” butiker. Under förutsättning att man har hårdvaluta på fickan. SvD 11/8 1978, s. 6. —
(1) -DAG. bankv. valuteringsdag. Hultman Banktekn. 146 (1909). Vid insättning på konto räknas ränta från och med kalenderdagen efter valutadagen. DN 19/6 1996, s. C4. —
-DEKLARATION. tullv. skriftlig handling rörande innehav av valuta; jfr deklaration 4. SFS 1940, s. 2247. Vid gränsen blir det oväntat trassel för att jag inte fyllde i valutadeklaration vid inresan. Tullaren säger att jag inte får föra ut den valuta jag har. DN 2/1 2002, s. A13. —
-DEPRECIERING. ekon. nedgång av valutas värde; jfr -depreciation. Fornv. 1925, s. 48. När ett land med stort underskott i sin bytesbalans har att välja mellan deflationspolitik och valutadepreciering .. för att återställa jämvikten (osv.). Östlind Nationalek. 182 (1948). —
-DUMPNING, äv. -DUMPING. ekon. i fråga om (avsiktlig) sänkning av värdet på det egna landets valuta i syfte att exportera varor billigt. De av valutadumping träffade hemmamarknadsindustrier, för vilkas produkter valutatullar bragtes i tillämpning. SvD(A) 3/12 1921, s. 5. Valutadumping, (dvs.) export från ett land, vars valuta avsevärt deprecierats utan att någon inre prisstegring i motsvarande grad ägt rum. SvBanklex. (1942). —
-FALL. kursfall för valuta; jfr fall III 3. TT 1920, nr 29, s. 338. Myntvärdets fall ledde slutligen till en finansiellt ohållbar situation .. Också Ungern drabbades av ett starkt valutafall. Almquist VärldH 9: 176 (1934). —
-FÖRORDNING. förordning (se d. o. 3) rörande valutahandel; jfr -lag. Valutaförordningen, en .. av Kungl. Maj:t utfärdad förordning, innehållande detaljerade regler beträffande köp och försäljning av utländska betalningsmedel och utländska fordringar. SvBanklex. (1942). —
-KONTO. bankv. (bank)konto för transaktioner med utländsk valuta. Har ett belopp i den utländska valutan anskaffats och insatts å ett valutakonto i banken, blir det enklaste förfaringssättet att (osv.). HandInd. 551 (1927). —
-KONTOR. växlingskontor (jfr kontor 6); förr äv. om ämbetsverk som utövar tillsyn över valutaförordningens efterlevnad (jfr kontor 7). Valutakontoret utgör riksbankens organ för handläggning av frågor rörande tillämpningen av valutaförordningen. SFS 1940, s. 220. På valutakontoret på Arlanda går det inte (att växla till rupier). Expressen 9/4 2000, Res. s. 3. —
-KORG. handel. om det sammanvägda värdet av en grupp utländska valutor mot vilket värdet av det egna landets valuta bestäms. SvD 10/4 1978, s. 18. Den svenska kronan knyts nu ännu starkare till USA-dollar. Det visar riksbankens senaste justering av valutakorgen, där såväl västtyska D-mark som danska kr förlorade något av sin tyngd. DN 6/4 1983, s. 8. —
-KRIS. kris på valutamarknaden. Depressionen var där, ohjälpligen .. Affärsmännen vredo sig under valutakrisens tortyr. Siwertz Varuh. 209 (1926). —
-KURS. växelkurs; jfr kurs 6. AB 16/11 1917, s. 8. (Man) kan antingen (vid omräkning till sv. valuta) använda dagens valutakurs eller en fast omräkningskurs. Västhagen Affärsbokf. 75 (1945). —
-LAG. (numera bl. om ä. förh.) jfr -förordning. Lag om förfogande över utländska betalningsmedel m. m. under .. av krig föranledda förhållanden (valutalag). SFS 1939, s. 892. —
-MARKNAD. om marknad (se d. o. 2) där valutor köps o. säljs; jfr penning-marknad 1. Fredsutsikterna påverka valutamarknaden. SvD(A) 2/12 1917, s. 12. —
-ORM. (förr) om västeuropeiskt valutasamarbete (där deltagande valutor knöts till varandra) mellan 1972 o. 1979; i sht i sg. best. Sverige, Norge och de sex EG-länder som deltar i den s. k. valutaormen, möttes .. under onsdagen för samtal kring den senaste oron på Europas valutamarknader. SvD 27/9 1973, s. 18. —
-ORO~02 l. ~20. om oro på valutamarknaden. Europeisk valutaoro drabbar även kronan. DN 29/9 1976, s. 13. —
-POLITIK. politik (se d. o. 3) som rör ett lands valuta; jfr -politisk. Cassel Dyrtid 151 (1917). Utrikeshandel, valutapolitik och kreditgivning ha .. utvecklats på sätt som i hög grad försämrat det goda utgångsläget för vårt land. SvD(B) 1947, nr 59, s. 4. —
-POLITISK. jfr -politik. (Riks)bankens ställning är .. ur valutapolitisk synpunkt synnerligen stark. UNT 11/3 1933, s. 4. —
-REFORM. Genom .. (finansministern) har nu den s. k. valutareformen, Rysslands öfvergång till guldmyntfot, i teori genomförts och i princip antagits. GHT 1897, nr 1 A, s. 2. —
-REGLERING. statlig reglering av valutahandel; jfr -kontroll. EkonS 1: 284 (1893). Industriförbundet konstaterar med starkt beklagande att valutaregleringen inte mjukats upp mer än som skett. DN(A) 9/11 1963, s. 18. —
-RESERV. särsk. ekon. om centralbanks innehav av utländsk valuta l. fordringar på utlandet (ss. växlar l. obligationer o. d.) l. guld o. d.; jfr reserv 2 a. Valutareserven tjänar .. till att utjämna växelkursernas variationer, så att jämvikt på valutamarknaden kan erhållas varje dag. HandInd. 55 (1926). Valutareserven tredubblades på ett halvår. VeckoJ 1959, nr 18, s. 57. —
-RESTRIKTION. restriktion i handel med valuta; anträffat bl. i pl.; jfr -spärr. Dagligen växa hindren för den internationella handeln genom tullar .. och valutarestriktioner. SvD(A) 24/2 1932, s. 3. —
-SMUGGLING. (Den it.) Pressen kräver betydligt strängare straff än de nu gällande för valutasmuggling. UNT 7/10 1938, s. 7. —
-SPÄRR. (numera mindre br.) valutarestriktion; jfr spärr, sbst.3 2. De särskilda svårigheter (på exportmarknaden), som utgöras av tullmurar, valutaspärr och .. (tendensen att) köpa maskiner av inhemskt fabrikat. TT 1932, Allm. s. 414. SAOL (1973). —
-STABILITET. jfr stabilitet 2 b. Kooperatören 1937, s. 17. Strävan efter valutastabilitet har .. sin rot i ett behov av att lösa vissa problem som skapas av fluktuerande växelkurser. DN 4/8 1993, s. A4. —
-STARK. om land: som kännetecknas av stark valutakurs; äv. om person: som har gott om valuta; jfr stark 15 b. Upsala 23/2 1922, s. 3. När Grand Hotell i Stockholm blir utbyggt med 64 nya rum torde .. tillgången på bostad för de valutastarka lyxturisterna vara ganska mättad. Form 1951, s. 83. —
-SVAG. (numera bl. tillf.) om land: som kännetecknas av svag valutakurs; jfr svag, adj. 9. Möjligheten och lämpligheten av att införa differentialtullar mot valutasvaga länder till skydd för den för hemmamarknaden arbetande svenska industrien. SvD(A) 3/12 1921, s. 5. —
-SVIN. (numera bl. tillf.) nedsättande, om person som drar nytta av förmånlig växelkurs i annat land. SvD(A) 10/12 1921, s. 5. Det var .. varken roligt eller uppbyggligt att vara valutasvin i Berlin. Siwertz Förtr. 69 (1945). —
-TRANSAKTION. bankv. o. handel. jfr transaktion 2 o. -affär. Valutatransaktioner banker emellan. FFS 1920, nr 23, s. 1. —
-UNION. sammanslutning av två l. flera stater med gemensam valuta o. penningpolitik; jfr mynt-union. SvD(A) 25/7 1948, s. 9. Valutaunionen mellan DDR och Förbundsrepubliken beseglades på fredagen av de två Tysklands finansministrar. SDS 19/5 1990, s. 1: 10. —
-UTFLÖDE~020. jfr ut-flöde 2 slutet. Starkt valutautflöde från Riksbanken. SvD(A) 25/7 1947, s. 11. —
-VÄXLING. växling av valuta; jfr -handel. RiksdP 1952, 2 K nr 10, s. 68. Reglerna ska hindra att företag som bedriver valutaväxling utnyttjas för penningtvätt. GbgP 24/10 1996, s. 38.
Spalt V 186 band 37, 2014