| Publicerad 2009 | Lämna synpunkter |
TUMLARE tum3lare2, förr äv. TYMLARE, om person m. ⁄ ⁄ ig., om djur m. l. f. l. r., om sak r. l. m.; best. -en, äv. -n; pl. =.
1) (förr) motsv. TUMLA 1, om person som tumlade, särsk. om akrobat l. gycklare o. d. 2SthmTb. 7: 254 (1586). Tumblare och andre Göklare. Schroderus Os. 1: 467 (1635). AB 11 ⁄ 9 1962, s. 2 (om förh. på 1590-talet).
2) motsv. TUMLA 1, om djur som tumlar; särsk. om (individ av) den delfinliknande arten Phocoena phocoena Lin., tillhörande underordningen tandvalar, som gärna tumlar runt i vattnet l. utför hopp ovan vattenytan (jfr ISA, sbst., MARSVIN 1, SPRINGARE I 6); förr äv. om tumlett. Linné Gothl. 163 (1745). Tumlare med brun rygg och hvitskimrande buk gjorde sina kullerbyttor bredvid fartyget. Melander Långtur 5 (1896). Med namnet tumlare eller flygdufvor betecknar man alla de dufvor, som visa en särskild konstfärdighet i flykten. MedlemsblSvDufafvF 1915, nr 1, s. 14.
3) om sak.
a) (förr) om viss typ av projektil för kastmaskin. Item sköött Rydzsen tumblere som wogh hwardere 16 lispund. HSH 36: 148 (1577). Mot slutet af .. (J. III:s) lefnad förekomma ett slags kulor, endast till namnet kända, kallade Tumlare. 2VittAH 3: 259 (1788, 1793). Fryxell Ber. 4: 8 (1830).
b) motsv. TUMLA 1: mindre halvklotformig bägare l. dricksglas utan handtag, vilken rullar runt då man ställer den ifrån sig; äv. om sådan bägare med tyngd i botten, vilken reser sig l. tumlar upp om den läggs på sidan; äv. [delvis av eng. tumbler] (o. i fråga om nutida förh. vanl.) om bägare l. dricksglas med delvis annan utformning, i sht med plan botten; i sht om sådan bägare för whisky o. d.; jfr KULLRARE, TUMMEL, sbst.1 BoupptSthm 28 ⁄ 8 1651. Visst såg man någon gång ett grönt spetsglas, men för det mesta söps bränvinet ur små halfklotformiga bägare af silfver, kallade ”tumlare”. HLilljebjörn Hågk. 1: 35 (1865). Tumlaren tog han från brickan. Fröding NDikt. 126 (1894). Cocktailshaker och sex tumlare i silver. Form 1950, s. 177. — jfr BRÄNNVINS-, GLAS-, SILVER-TUMLARE.
c) motsv. TUMLA 1 e, ss. benämning på olika slags roterande maskiner l. maskindelar, särsk. om (möjl. eg. elliptiskt för) torktumlare. TT 1894, M. s. 36. Skopramen är försedd med en övre fyrkantig och en undre åttkantig tumlare. Dædalus 1941, s. 103. Lin bör inte centrifugeras, inte torkas i tumlare eller värmeskåp. Hallström Warburg Spinnb. 66 (1977). — jfr TORK-TUMLARE.
-STIM. (tumlar-) (numera bl. mera tillf.) jfr stim, sbst.1 I. Tumlarstimmet spritter utmed skeppets bog. Snoilsky 1: 85 (1866, 1869).
Spalt T 3112 band 35, 2009