Publicerad 2006   Lämna synpunkter
TOLKA tol4ka, v.2 -ade. vbalsbst. -ANDE, -NING; -ARE (se avledn.), -ARINNA (se avledn.), -ERSKA (se avledn.).
Ordformer
(-å-, -ll-, -ck-)
Etymologi
[fsv. tolka; liksom fd. tolke (d. tolke) av mlt. tolken; till TOLK, sbst.1]
1) motsv. TOLK, sbst.1 1: (yrkesmässigt) (under pågående samtal l. diskussion l. föredrag o. d.) muntligen (simultant l. efter hand) översätta l. förmedla (det sagda) från talarens språk till ett språk som förstås av lyssnaren; äv. med obj. betecknande dels det talade språket, dels talaren; äv.: översätta skriftligen (se särsk. slutet), särsk. ss. vbalsbst. -ning, konkret(are), om resultatet; äv. i utvidgad l. bildl. anv., särsk.: översätta till l. från teckenspråk; äv. utan obj. Tolka från spanska till svenska. Vem ska tolka utrikesministerns tal? RP 3: 123 (1633). Fremmande .. som intet kunna wårt Språk, måge skriftas igenom någon, som emellan Prästen och them tålcka kan. Kyrkol. 8: 3 (1686). I sit fängelse på Örbyhus tolkade .. (E. XIV) från Latinen Johannis Magni Svea och Göta krönika. Dalin Hist. III. 1: 702 (1761). Heurlin .. var rädd, att H(ans) Ex(cellens) ej tolkade riktigt. Liljecrona RiksdKul. 378 (1840). Döfstummemissionären E. P. Nordlander .. har tolkat vid vigsel mellan ett par döfstumma. SD 1902, nr 34, s. 2. Han (föredrog) att övervägande hålla sig till ryskan, som tolkades för mig av adjutanten. Spångberg BanbrHövd. 77 (1939). Akademiens översättarpris .. har detta år tilldelats Birgitta Hammar för hennes talangfulla tolkningar av engelsk och amerikansk skönlitteratur. 3SAH LXVIII. 1: 28 (1959). (Den italienska författarinnan) Marta Morazzoni gästade Stockholmsscenen på tisdagskvällen, tolkades till svenska av Örjan Ekman .. och lästes av Lil Terselius. SvD 5 ⁄ 2 2000, s. 19. — jfr FÖR-, FÖRE-, SIMULTAN-TOLKA o. O-TOLKAD samt BIBEL-, BOKSTAVS-, ORD-TOLKNING. — särsk.: med avs. på (författare till) skrift l. diktverk o. d. (med mångtydigt l. svårtillgängligt innehåll): översätta fritt (se FRI 13 b) l. på ett personligt sätt; stundom närmande sig 2 d. 2SAH 39: 35 (1864). Viktor Rydberg tolkar Gœthe så, som blott få mägtat. Feilitzen Real. 2: 25 (1878, 1885). Försättsbladet anger .. ”i tolkning av”, och .. man (kan) naturligtvis undra om denna varubeteckning signalerar ödmjukhet eller om den finns där för att markera översättarens egen kreativa insats. SvD 15 ⁄ 11 1996, s. 30.
2) (efter undersökning l. analys o. d.) (med ord) uttrycka ((tidigare mer l. mindre oklar) innebörd l. betydelse av ngt), göra begriplig, klarlägga, uttyda; äv.: (gm mer l. mindre subjektiv slutledning) förstå, uppfatta; särsk. ss. vbalsbst. -ning, konkretare, om ernådd uttydning l. förklaring l. uppfattning o. d. Linc. (1640). Man må derföre önska, at det dråpliga Kunga-Brefvet .. på intet ställe måtte tolkas, men på alla bokstafligen efterlefvas. Wallquist EcclSaml. 1–4: T 4 b (1790). Wid slutet af hwarje förrättning, skall Landtmätaren för dem, saken rörer, tolka resultatet deraf eller sitt utlåtande i saken. SPF 1848, s. 138. Denna signatur (dvs. F–n), hvilken Franzén allt framgent bibehöll, kunde .. lätt få en förarglig tolkning. 3SAH 2: 180 (1887). Om denne Ogg in mikla hade Peringskiöld varit nog lycklig att .. finna två runstenar som han avbildar och tolkar. Schück VittA 4: 150 (1935). Förste styrmannen log sitt blixtsnabba leende, som man aldrig visste hur det rätt skulle tolkas, ironi eller instämmande. Kjellgren Smar. 270 (1939). När det gäller att tolka bildinnehållet brukar meningarna skilja sig, både beträffande Fossum och andra ristningar. TurÅ 1990, s. 116. — jfr BORT-, FÖR-, IN-, MISS-, OM-, UT-TOLKA o. O-TOLKAD samt BOKSTAVS-, DETALJ-, REGEL-, RUN-, SJÄLS-, SKRIFT-, SYMBOL-, UT-TOLKNING m. fl. — särsk.
a) med innebörden l. meningen i det uttolkade uttalad l. uttryckt, särsk. dels gm en av föregången l. inledd bisats, dels gm objektivt predikativ inlett av som (förr äv. till). JGOxenstierna 2: 85 (1796, 1806). Hans värdigaste handlingar svärtas, hans minsta svaghet eller uraktlåtande tolkas till brott. 2SAH 10: 284 (1822). Alla handlingar, alla händelser under nyårsdagen betraktades och tolkades som förebud för det kommande året. Nilsson FestdVard. 194 (1925). Detta uttalande om reklamens sociala ansvar bör tolkas så att man velat understryka att säljarens effektivitetsintresse måste vika för allmänhetens krav på sanning. Lindqvist Reklam. 51 (1957). Nikita Chrustjevs besök i Budapest tolkas på amerikanskt håll allmänt som ett inslag i maktkampen mellan Peking och Moskva. DN(A) 1 ⁄ 4 1964, s. 6.
b) med avs. på (företeelse i) naturen. Archiatern von Linnés namn är så vida kändt som Naturen, hvilken Han tolkar. JJBjörnståhl hos Linné Bref I. 3: 262 (1775). All riktig tolkning av naturen sker genom riktigt anställda experiment. Fåhræus LäkH 2: 72 (1946).
c) med avs. på innehåll i vetenskaplig l. religiös l. filosofisk o. d. skrift l. text: (närmare) klargöra l. förtydliga; utveckla, förklara; särsk. i fråga om bibeln l. lag l. författning o. d.: interpretera, utlägga. 2RARP 18: 411 (1751). Hos flere .. utmärkte män grundar sig öfvertygelsen om dödsstraffets rättmätighet på .. tolkningen af vissa ställen utur det Gamla Testamentet. Oscar I Straff 12 (1840). Domaren skall tolka lagen, och den metod han därvid har att använda bör för rättssäkerhetens skull så mycket som möjligt ansluta sig till lagens text. SvJuristT 1937, s. 407. Det citerade stället hos Eckermann räcker gott för att motivera Ekelunds tolkning av Goethes entelechiebegrepp. SvLittTidskr. 1960, s. 194. Utgående från skriftställen som han tolkade visade han att Messias måste lida och uppstå från de döda. Apg. 17: 3 (Bib. 1999). — jfr BIBEL-, GRUNDLAGS-, LAG-, RÄTTS-, STADGE-TOLKNING.
d) med avs. på musikstycke l. bildmotiv l. (karaktärsdrag hos) rollfigur i skådespel o. d.: gm konstnärlig gestaltning uppenbara l. tydliggöra innebörden i; äv. med kvardröjande bet. av 1 slutet, i fråga om att överföra från ett konstnärligt medium till ett annat; äv. dels utan obj., dels. ss. vbalsbst. -ning, konkret(are), om resultatet. Bauck 1MusH 211 (1862). (Visan) ”En sommarafton”, hvars härliga uppslag .. så många gånger tolkats fyrstämmigt af mansröster i vårt land. 2SAH 57: 81 (1880). Hans språk ägde ett musikaliskt välljud, som förklarar, hvarför Topelii dikt .. lockat musikens män att i toner tolka dess innebörd. Paulson Minnestal 99 (1899). Under senare år har Zweigbergk vid sidan av de sydfranska motiven även sökt tolka svenska landskapstyper. SvD(A) 1933, nr 105, s. 7. (Chaplins spelstil) passar utmärkt när det gäller att tolka den kontrast som karakteriserar sol- och vårmannen. Ruin SjunknH 76 (1956). I grunden är det .. orimligt att tänka sig en enda tolkning, vare sig Berghs eller Mörners, som ensamt representativ för .. (Frödings) rikt fasetterade väsen. 3SAH LXIX. 1: 9 (1960). — jfr KARAKTÄRS-, REGI-, ROLL-TOLKNING.
3) ge uttryck för (ngt, i sht tanke l. känsla l. upplevelse o. d.); särsk.: i dikt l. tal framställa l. återge, skildra, sätta ord på; äv: framföra i ord; äv. oeg. l. bildl. (se slutet). Verelius Gothr. 210 (1664). Han var så tjusad af hennes åskådande, att han ett ögonblick var ense med sig sjelf att han skulle springa fram och falla till hennes fötter för att tolka sin gränslösa kärlek. De Geer Hjertkl. 204 (1841). När vid Fredrik I:s död blott två talare tolkade sorgen, föreföll det nästan som ett tecken till bristande deltagande. Weibull o. Tegnér LUH 1: 280 (1876). Gåfvorna öfverlemnades af ingeniören Th. Köhlin, som tolkade ändamålet med desamma. VL 12 ⁄ 10 1895, s. 2. — särsk. (numera mindre br.) i oeg. l. bildl. anv., särsk. med saksubj.: ge (ngt) till känna, ge uttryck åt, vittna om; äv. refl.: komma till uttryck. Mine rinnande ögon voro de enda som tolkade den ärkänsla och tilgifvenhet som jag i hiertat hyste emot deras oförtienta höflighet. Brelin Resa 115 (1758). Wakter Eder för falska Propheter .. Deras utseende tolkar oskuld. Ödmann PredUtk. 125 (1808). Hjertslitande gråt, tolkar de egna qvalen. Alexanderson Sept. 53 (1868). Ja, det är så som kärleken sig tolkar! Bäckström Sång. 231 (1876). Nils Elovsson ägnade det djärva rödskägget ett ögonkast, som tolkade bävan och undran. Månsson Rättf. 1: 340 (1916). Fröken Chorées blinda profetblick, som nu tolkade dagens känslor. Hallström Händ. 197 (1927). 3SAH LX. 1: 15 (1949).
Särsk. förb. (till 2): TOLKA IN10 4. lägga in ytterligare l. annan innebörd (än den förväntade l. avsedda) i (ngt). Böök Tegnér 464 (1917). Tina tog till sig Cillas dikter på sitt eget sätt, tolkade in sina egna kärleksbekymmer. Pohl o. Gieth Saknar 57 (1992). jfr intolka.
TOLKA OM10 4. lägga annan l. ny innebörd i (ngt tidigare tolkat). Böök ResTyskl. 163 (1916). jfr omtolka.
TOLKA UT10 4. (numera bl. tillf.) utreda l. förklara (ngt); särsk. (o. numera bl.) med avs. på textinnehåll: utlägga, interpretera (se d. o. 1). Kling Spect. U 2 b (1735). Skalden Stiernhielm har skrivit ett tekniskt verk, som Torgny med möda tolkat ut. SvD 4 ⁄ 1 1989, s. 16. jfr uttolka.
Ssgr (i allm. till 2; jfr tolk, sbst.1 ssgr): TOLKNINGS-FRÅGA. jfr fråga, sbst. 3. Huruvida en rättegångsfullmakt som ger behörighet åt flere, skall anses ha förlänat dem solidarisk eller kollektiv behörighet, är en tolkningsfråga. Kallenberg CivPr. 1: 742 (1922).
-FÖRETRÄDE. (i sht i fackspr.) företräde (se d. o. 2) för viss tolkning då flera möjligheter föreligger; särsk. om sådant företräde i arbetsrättsliga frågor för en av arbetsmarknadens parter; jfr -rätt. Arbetsköparnas ensidiga tolkningsföreträde avskaffas. MotRiksd. 1972, nr 1845, s. 11. Det var upplysningsmännen i form av vetenskapsmän och andra lärda som hade tolkningsföreträde angående tillvarons beskaffenhet. Ekosofi 190 (1983).
(13) -FÖRMÅGA. jfr förmåga 3 a. 2NF 37: 644 (1925). Proven (för blivande sjukhustolkar) omfattar inte enbart språkkunskaper utan även samhällsorientering, tolkningsförmåga och yrkesetiska insikter. SvD 1979, nr 186, s. 9.
-FÖRSLAG. Fornv. 1921, s. 135.
-FÖRSÖK.
1) till 1: försök till tolkning; särsk. konkret(are) om översatt litterär text. Författaren till detta tolkningsförsök känner ganska lifligt, huru ofullkomligt han förmått uttrycka originalets stora skönhet. PoetK 1815, 1: 107.
2) till 2: försök till uttolkning l. förklaring. Nilsson Ur. 2: Förord 2 (1862). Vem är det som bestämmer över ismassornas drift? Det är frestande att leka med olika tolkningsförsök. OoB 1963, s. 200.
(1, 2) -KONST. (utövande av) färdighet l. skicklighet i fråga om tolkning. Rydberg Varia 102 (1894). (Mutaziliterna) försökte lägga in sin uppfattning i koranen och traditionen genom en långt driven tolkningskonst. IllRelH 191 (1924).
(1, 2) -LAG. (†) om mer l. mindre generell regel angående på vilket sätt l. efter vilka principer ngt skall tolkas; jfr -regel. LBÄ 36–38: 116 (1800). Tegnér Niniv. 27 (1875).
-METOD. jfr metod 1 o. -sätt. Phosph. 1810, s. 356. Det svåraste för .. (domstolarna) blir kanske att tillägna sig .. EG-domstolens tolkningsmetoder. DN 16 ⁄ 9 1993, s. 2.
(1) -MÖDA. (†) särsk. om översättning genomförd med ansträngning l. hårt arbete. Hammarsköld SvVitt. 1: 227 (1818).
(1, 2) -MÖJLIGHET~102, äv. ~200. HT 1951, s. 48.
(2 (c)) -NÄMND. (numera bl. tillf.) om nämnd (se d. o. 2 b) med uppdrag att tolka ngt; förr särsk. om bibelkommission. SvTidskr. 1873, s. 357 (om bibelkommission). MotRiksd. 1974, nr 1811, s. 2.
(1, 2) -PROBLEM. problem beträffande tolkning(en) av ngt. Svårknäckta tolkningsproblem. SvJuristT 1949, s. 609.
(1, 2) -REGEL. regel för hur ngt skall tolkas; jfr -lag. 2VittAH 4: 289 (1789, 1795). Legal tolkningsregel. Minnesskr1734Lag 2: 1140 (1934). En av de viktigaste tolkningsreglerna säger att man måste se upp med det oväntade och märkvärdiga i musiken. DN 9 ⁄ 11 1995, s. A23.
-RÄTT. företrädesrätt vid tolkning; jfr -företräde. MotRiksd. 197576, nr 2495, s. 1. Politikerna .. hävdar betydelsen av kulturell jämlikhet. Samtidigt behåller man tolkningsrätten för vad som är kultur. DN 4 ⁄ 5 1993, s. B1.
(1, 2) -SVÅRIGHET~102, äv. ~200. i sht i pl.; jfr -problem. Strasburger och Lotsy anvisa en annan, mera tilltalande utväg ur tolkningssvårigheterna. VäxtLiv 3: 475 (1936). Ek Kellgren 1: 294 (1965).
(2, 3) -SÄTT. sätt att tolka; jfr -metod. Livijn 1: 246 (1817). Det är just det ojämna i tolkningssättet som får musiken att ”swinga”. DN 9 ⁄ 11 1995, s. A23.
-TVIST. tvist angående tolkning(en) av ngt. HandInd. 719 (1927).
-UTRYMME~020. utrymme för tolkning; särsk. om sådant utrymme i fråga om lag- l. avtalstext o. d. Expressen 23 ⁄ 3 1990, s. 5. Tjänstemännen måste följa lagen men .. (socialtjänstnämndens ordförande) framhåller att det finns ett tolkningsutrymme och att de borde använda sig av detta. DN 12 ⁄ 5 1999, s. C1.
Avledn.: TOLKARE, sbst.1, m. ⁄ ⁄ (ig.).
1) till 1: person som tolkar; särsk.: person som (yrkesmässigt) utför (i sht skriftlig) översättning; särsk. (o. numera i sht) i fråga om fri (se d. o. 13 b) tolkning av lyrik; jfr tolk, sbst.1 1. Bureus NordlL 49 (1644). Huad vore det för en hiärtans lust, om de Chineser .. skulle med Engeländare .. och andre Christne utan tolkare kunna tala? Salberg Gr. 6 (1696). Äfven om denna tolkare ej besitter hr C. W. Strandbergs ovanliga virtuositet i behandlingen af språk och vers, har han andra egenskaper. Samtiden 1872, s. 408. Som tolkare av världslyriken till svenska har .. (E. Blomberg) knappast någon annan jämlike än Johannes Edfelt. DN 17 ⁄ 5 1995, s. B3. jfr bibel-, skrift-tolkare.
2) till 2: person som uttrycker innebörden l. förklarar l. uttyder ngt. Schönberg Bref 1: 39 (1777). Bibeln .. fordrade ifrån kyrkans början tolkare och förklarare. Rydberg o. Tegnér Engelhardt 1: 3 (1834). Curschmann .. gjorde sig känd .. såsom en förträfflig, med skön röst begåfvad tolkare af sina tondikter. NF 3: 685 (1879). (Linnés) egen visshet om att just han har en enastående uppgift att fylla som tolkare av hittills icke uppenbarade hemligheter i Skaparens värld. KyrkohÅ 1925, s. 15. jfr bibel-, lag-, run-, skrift-, ut-tolkare m. fl.
TOLKARINNA, f. [jfr tolkare, sbst.1]
1) (numera mindre br.) till 1: kvinnlig tolkare (se tolkare, sbst.1 1). Högberg Utböl. 2: 221 (1912). Östergren (1958).
2) (numera bl. tillf.) till 2: kvinnlig tolkare (se tolkare, sbst.1 2). Widström Vitt. 129 (1840). Den gudomlige Glucks tolkarinna. Taube Ellinor 44 (1923).
TOLKBAR, adj. särsk. till 2: som går att tolka l. kan tolkas; särsk. i fråga om (in)skrift; jfr tolkningsbar. Björkman (1889). (Nonsensrun)stenen har inget tolkbart budskap. DN 24 ⁄ 4 1992, s. D1.
TOLKERSKA, f. [jfr tolkare, sbst.1] särsk. (numera bl. tillf.) till 2: kvinnlig tolkare (se tolkare, sbst.1 2). Hagberg Shaksp. 6: 183 (1849). Expressen 16 ⁄ 11 1996, s. 36.
TOLKNINGSBAR, adj. till 2: som går att tolka l. kan tolkas (jfr tolkbar); stundom närmande sig l. övergående i bet.: flertydig; oprecis; tänjbar. DN 9 ⁄ 12 1973, s. 4. Har för mig att idén med .. (radioprogrammet) formulerats som att beskriva ”världen efter 11 september 2001”, en programförklaring som förstås är tolkningsbar nog att motivera det mesta. DN 6 ⁄ 9 2004, s. B21.

 

Spalt T 1904 band 35, 2006

Webbansvarig