Publicerad 1999   Lämna synpunkter
SVULLA svul3a2, v. -ade. vbalsbst. -ANDE.
Etymologi
[sv. slang svulla (Landsm. 1910, s. 95); till sv. slang SVULL, mat, av ovisst ursprung]
(vard.)
1) äta. Om ru inte fixar nåt hemskubb så kan du kila me hem sen å svulla. Fogelström Vakna 198 (1949).
2) i fråga om att sätta i sig (ngt); i den särsk. förb. SVULLA I SIG.
Särsk. förb.: SVULLA I SIG10 4 0. (vard.) till 2: sätta i sig (ngt). Stundom kan man .. ”svulla” i sig ”käket”. FolkFörsvar 1941, nr 19, s. 18. ÖgCorr. 29 ⁄ 1 1968, s. 8.

 

Spalt S 15224 band 32, 1999

Webbansvarig