Publicerad 1991 | Lämna synpunkter |
STRIPA stri3pa2, r. l. f.; best. -an; pl. -or (KlädkamRSthm 1565 F, s. 28 a, osv.) ((†) -er, möjl. äv. att hänföra till sg. strip, KlädkamRSthm 1554 O, s. 2 b, FörtHertJohLösegend. 1563, s. 24); förr äv. STRIP, sbst.4, r. l. m.? l. f.?; pl. möjl. -er (se ovan).
1) strimma; rand.
a) (numera bl. med ngt ålderdomlig prägel) strimma (se STRIMMA, sbst. 1) l. rispa l. repa o. d.; äv.: räffla l. fåra o. d. VetAH 1740, s. 447. Stripa .. se strimma. Björkman (1889). De bamburör, i vilka kvinnorna hämta vatten, hava ofta en massa vågiga repor .. Detta sätt att pryda ett bamburör har jag .. återfunnit på ön Pēling, där man med liknande stripor förser den bambustång som (osv.). Kaudern CelebObygd. 1: 467 (1921). Efterslätningen med moddlare bör (vid slipstrykning) göras ytterst omsorgsfullt så att stripor efter borsten såvitt möjligt undvikas. HantvB I. 1: 132 (1934). Jämför .. kammen på Sutton Hoo-hjälmen med den på .. Valsgärdehjälmen, även här med sparrartad striering, .. ej silverbeläggning med nedsänkta stripor. Fornv. 1948, s. 77. — särsk. (†) på äpple: strimma. Röda stripor på äplen. Lind (1749).
b) (†) på tyg o. d.: rand; möjl. äv. koll.: ränder. Passementh mz gÿllene strip(er) och Innsprengt mz guldh. KlädkamRSthm 1554, O, s. 2 b. (En tröja) aff fiolebrun damask med huite strijper. FörtHertJohLösegend. 1563, s. 24. Borat med strip .. 56 1/2 al(n). KlädkamRSthm 1614 A, s. 54 b. Indianska tyger med blå och hwita stripor. Möller 1: 237 (1755).
c) hos djur l. växt: blek rand l. fläck av annan färg än den omgivande ytan, ungefär liktydigt med: strimma; numera bl. ss. förled i ssgn STRIP-GÅS. Stripa, litura, (dvs.) en urtvättad, obestämd målning af annan färg. Marklin Illiger 89 (1818).
d) om rand- l. strimformigt vävfel; numera bl. (mera tillf.) allmännare, utan prägel av specialbet. Wäfwer .. (någon) nu fast, nu löst på arbetet, eller finnes en lös eller fast strip .. plikte .. Sexton öre S:mt. PH 5: 3525 (1753). Stripning kallas, då kättingen över alt icke är af lika finhet eller lika hårdt snodd, hvarigenom han går mer eller mindre tilhopa i valken på bredden, oc förorsakar at klädet icke allestädes är lika bredt, utan synas liksom stripor längs efter. Nyrén KlädFabr. 155 (1783); jfr Kjellberg Ull. 390 (1943).
2) strimma (se STRIMMA, sbst. 3) l. sträng; äv. om smal (springliknande) öppning i ngt: strimma (se STRIMMA, sbst. 1 b). Steffen BrittStröft. 131 (1895). Tunna stripor av blå eller vit rök. Ossiannilsson Hav. 109 (1910). Jag svepte med mynningen över vattenytan mellan kanoten och målet och försökte fixera kornet på den smala svarta stripan, som plöjde sig forsande fram över vattenytan. Langlet La Varre Guld 44 (1937). En smal snål stripa i den mulna himlen bådar dagen. Lindström Landk. 48 (1941). Under de följande dagarna passerades .. stripor av fördelad is, som ibland medförde någon kursändring men dock ej på något sätt hindrade resan. Ymer 1951, s. 83.
3) om rak (ofta våt (l. vårdslöst)) nedhängande test l. tofs av hår, äv. skägg (äv. i uttr. en stripa (av) hår o. d., rak osv. test osv. hår osv.); äv. allmännare l. oeg., om knippe av trådar l. smal tofs av skägglav o. d. Hans hår stodo i vilda stripor från hans hufvud, såsom om han nyss hade sett ett spöke. Kullberg Portf. 137 (1837). Steffen BrittStröft. 131 (1895; om knippen av bomullstrådar vid kardningen). Det glesa, blonda håret låg i svettiga stripor mot den gulbleka pannhuden. Levertin II. 2: 37 (1899). En stripa av hans glesa hår lossnade och föll ned över ansiktet. Serner StorhertFinans. 349 (1915). Lagerlöf Troll 2: 167 (1921; om tofs av skägglav). En stripa hår faller ner i pannan, hon stryker upp den. Johnson Här 154 (1935). Han hade .. ett magert, gulblekt och knotigt ansikte med hår i tovor och skägg i tofsar och stripor. Lagerlöf SkildTid. 1: 357 (1940). Över hans panna föll håret ner i långa stripor. Moberg FörrädL 230 (1967). — jfr HÅR-STRIPA.
(3) -FOT. veter. om hudsjukdom som angriper häst, kännetecknad bl. a. av sträv, stripig hårväxt på dess fot; särsk. om sådan hårväxt som uppkommer vid kronisk mugg (se mugg, sbst.3), verukös mugg; jfr piggsvins-fot, pinn-hosa, sprit, sbst.2 MagVeterLandthush. 1826, s. 288. Drager .. (läkningen) ut på tiden, äger en ansvällning af hela foten rum, huden blir svålig, håren stå ut som borst, hvilket gifvit upphof till namnet stripfot eller piggsvinsfot. Bohm Husdj. 181 (1902). —
(1 c) -GÅS. zool. vildgåsen Eulabeia indica Latham (som har två tvärgående svarta strimmor på hjässan); jfr strim-gås. DjurVärld 8: 397 (1960). —
(3) -HÅR. (mera tillf.) stripigt hår. Ungdomar med samma svarta striphår, brunröda hy och snygga konfektionskläder. DN(B) 1958, nr 352, s. 16. —
(3) -HÅRIG. som har håret (hängande l. fördelat) i stripor; som har stripigt hår. WoL 1265 (1889). särsk. (förr) om yllegods: som innehöll inblandning av grova raggliknande hår (vilka i färgningen icke upptog färg lika snabbt som den finare ullen). Sahlin SkånFärg. 210 (1928).
(3) -SKÄGG. (mera tillf.) jfr -hår. Med sitt yviga ryska stripskägg. Johanson SpeglL 20 (1911, 1926). —
(3) -SKÄGGIG. jfr -hårig. Skumögd, stripskäggig och lite gubbdarrig i nävar och knän går han nu (osv.). Rosendahl VildfågFj. 122 (1934). —
(1 b) -STOFF. (†) material till tygremsor använda ss. prydnad på klädesplagg l. annat textilt arbete. Al(nen) 4 .. (mark) Stripstoff .. 36 al(nar). KlädkamRSthm 1613 A, s. 15 a (bland från Engl. införda varor). Sardesdeboas .. Stripstoff .. 36 al(nar). Därs. s. 21 a.
B (†): (2) STRIPE-MOLN. om cirrusmoln (som består av långa, fina o. smala fjäderliknande strimmor l. ränder). Gyllenius Diar. 332 (c. 1670; rättat efter hskr.).
Spalt S 12709 band 31, 1991