Publicerad 1989 | Lämna synpunkter |
STICKELBÄR stik3el~bæ2r l. ~bä2r, n.; best. -et; pl. =.
(i Sydsv. o. i Finl., numera bl. bygdemålsfärgat) krusbär (se d. o. 1, 2). Franckenius Spec. F 4 a (1638). 4 K(annor) Stickelbär a 8 ör(e). HovförtärSthm 1640 A, s. 482. Stickelbär eller Krusbär wäxte helt wilde, och des Buskar mycket store emellan Kyrkan och Prästegården. Linné Öl. 55 (1745). Din fina hy så hvit som grädda är, / din mun, en amorsbåge af koraller, / ditt öga som ett gullstänkt stickelbär. Josephson SvRos. 5 (1888). ANF 60: 46 (1946; betecknat ss. sydsvenskt, ”men icke vanligt bland bildade”). Endast finnar finska krusbär har? Icke, ity att krusbär heter stickelbär på finlandssvenska. AlltMat 1981, nr 8, s. 58. — särsk. oeg. l. bildl., särsk. dels om stickande epigram o. d., dels ss. beteckning för en mycket liten kvantitet av ngt, uns l. skvatt o. d. Skall jag säga något för henne, mitt beskedliga stickelbär? Almqvist Amor. 225 (1822, 1839). Tegnér i 3SAH XLVI. 2: 275 (1835; om epigram). Jag var icke så mycket som ett stickelbär klokare, än Malla Södergren. Topelius Vint. I. 2: 246 (1862, 1880).
-BUSKE. krusbärsbuske; jfr stickel-buske. Frese Sedel. 68 (1726). Sigfrid och jag satt .. bakom stickelbärsbuskarna. Moberg DinStund 86 (1963). —
-GÅNG. gång (se d. o. III 1 a) vid rad av l. mellan rader av krusbärsbuskar. Siwertz Mälarp. 61 (1911). —
-MÄTARE. (numera knappast br.) krusbärsmätare. Dahlbom Insekt. 201 (1837). Större stickelbärsmätaren, äfven känd under namnet Harlekin, Zerene grossulariata L., .. med gulaktig kropp och stora, svarta fläckar på bröst och bakkropp. Rebau NatH 1: 620 (1879). Cannelin (1939). —
-SÅS. sås kokad på krusbär. (Till brynt oxtunga) brukas stickelbärs sauce med corinter uti. Warg 71 (1755). —
Spalt S 11639 band 30, 1989