Publicerad 1989 | Lämna synpunkter |
STEKEL ste3kel2, sbst.1, m. l. r.; best. -keln; pl. -klar.
entomol. individ l. art av insektsordningen Hymenoptera (som bl. a. kännetecknas av en ofta till en spets utdragen bakkropp (hos många arter med äggläggningsröret hos honorna ombildat till en stickande gadd)); i pl. äv. om ordningen. Linné SystNat. 64 (1748; i pl., om ordningen). Steklar (Hymenoptera) ha i munnen fria bitande käftar. Merendels fyra hinnvingar, med få, men långsgående och ofta greniga ådror; — deraf namnet ådervingar (hymenoptera). Dahlbom Insekt. XXXII (1837). Bin, getingar, humlor, myror äro steklar. Sundén (1891). FoFl. 1941, s. 65. Selander LevLandsk. 57 (1955). — jfr AS-, BALG-, BLAD-, BYGGAR-, DOLK-, DROMEDAR-, EKÄPPLE-, GADD-, GALL-, GALLÄPPLE-, GRAV-, GRÄV-, GULD-, HALLON-, HORN-, KLUBB-, PARASIT-, PLANK-, RAPS-, ROSEN-, ROV-, SAND-, SILVERMUN-, SPINNAR-, SPRÖT-, SVAMP-, SÅG-, SÖMNTORN-, TALL-, VÄG-, VÄXT-, ÄPPLE-STEKEL m. fl.
-BLOMMA. bot. växt vars blomma befruktas gm korspollinering av steklar (bin o. d.), insektsblomma, biblomma. FoFl. 1922, s. 65. —
-BOCK. entomol. skalbaggen Necydalis major Lin. (som liknar en stekel på grund av sina långa, bockhornsliknande antenner); jfr bock, sbst.1 I 1 f. 2NF 17: 148 (1912). —
-FJÄRIL. (numera föga br.) fjäril tillhörande den om vissa steklar påminnande familjen Sesiidae, glasvingefjäril. 2NF 27: 1346 (1918). —
-FLUGA. fluga tillhörande (den om getingar l. rovsteklar påminnande) familjen Conopidae (som lever parasitiskt på larver av getingar o. bin). VetAH 1808, s. 305. —
-SAX. (i fackspr.) sax (se sax, sbst.1 II 2 c δ) för fångst av steklar. Samzelius Björnsk. 137 (1921). —
Spalt S 11373 band 30, 1989