Publicerad 1986   Lämna synpunkter
STAROVJERTS star1ovjær4ts l. med mer l. mindre genuint ry. uttal, äv. STAROVERTS star1ovær4ts l. star1ovjær4ts l. med mer l. mindre genuint ry. uttal, m.//(ig.); best. (tillf.) -en; pl. -er.
Ordformer
(-verts 1887 osv. -vjerts (-rz) 1920 osv.)
Etymologi
[jfr t. starowerz, eng. o. fr. starowerzi; av ry. staroverets, till staryj, gammal, o. vera, tro (jfr STAROVJER)]
kyrkohist. gammaltroende l. raskolnik; i sht i pl. NF 11: 1120 (1887). Fehrman OrientK 55 (1920).

 

Spalt S 11075 band 30, 1986

Webbansvarig