Publicerad 1974 | Lämna synpunkter |
SKYL ʃy4l, sbst.2, förr äv. SKJUL, sbst.2, r. l. m. (HH XI. 1: 128 (1530) osv.) ((†) n. BtFinlH 2: 210 (1588), Kryger (o. Gadd) SvarVetA 12 (1765)); best. (ss. r. l. m.) -en; pl. -ar (GripshR 1556, s. 192, osv.) ((†) -er UpplDomb. 5: 84 (1577), GripshR 1581 A, s. 79); förr äv. SKYLA, sbst.1, f.; pl. -or (HFinLappm. 3: 375 (1617)).
1) samling av kärvar, särsk. sädeskärvar, som (på olika, i sht regionalt växlande sätt) ställts l. ställts o. lagts (l. hängts) samman på åkern för att torka (jfr RÖK, sbst.1 1, TRAVE); särsk. om (oftast 6—12) kärvar sammanställda i en (upptill vanl. sammanbunden o. ofta med skylhatt försedd) konisk klunga av kärvar; äv. dels: snes, dels (i vissa trakter, bygdemålsfärgat): hög av kärvar som lagts samman (korsvis) ss. förberedelse för skylningen: (kors)kas, dels (nästan bl. om ä. förh.) övergående till måtssenhet för otröskad säd (särsk. till en beteckning för visst antal kärvar). Säden står i skyl. Sätta (upp) säden i skylar. Sätta säden i skyl. HH XI. 1: 128 (1530). En skyl Otröskat Rogh. OrdnLilleTull. 1622, s. B 3 b. Giffuer och väl i skylen rogh och korn, men hvetet ähr bleffuet svåra ringa. OxBr. 3: 238 (1631). Skog-boen sätter sin skurne säd, såsom Södermanlänningen, i skyl med hatt uppå; men slättboerne sätta sin i rök, 10 par i rad, utan hatt. VetAH 1755, s. 196. Skylarne trafsättas (i Frillesås i Halland) med 16 par nekar. Tidström Resa 4 (1756). Wid Sädes-bärgningen sättas (i södra Västerb.) mäst snesar eller skylar, och räknas 12 små band på en skyl, men 30 skylar på en Rök. Hülphers Norrl. V. 1: 35 (1789). I Kempele frös äfven sådan säd, som aftonen förut skurits och upplagts i skylar. Fennia X. 3: 47 (1895). Kärvantalet i skylen utgöres dels av kärvar, som stå på marken och bilda själva skylfoten, dels av hattkärvarna. Laid SädTork. 65 (1952). (I Fjällsjö och Ramsele) utgjorde 20 skylar i (stor-)hässjan en rök. Därs. 240. Våra små åkerlappar stod fulla av skylar i granngul mundering. Ruin SjunknH 34 (1956). — jfr HATT-, KAM-, KORN-, KRAK-, LÅNG-, RAPS-, RUND-, RÅG-, SÄDES-, TIONDE-, TRIND-SKYL. — särsk. (i vissa trakter) = RÖK, sbst.1 3; särsk. i ssgn SKYL-LÄGGA.
2) i utvidgad l. allmännare anv., om uppsättning (i konkret, individuell bemärkelse) av obunden säd o. d., som tjänar samma syfte som (o. mer l. mindre liknar) en skyl (i bet. 1); särsk. om stack l. volm av obunden säd. Den fullkomligaste metoden att torka linet .. är den belgiska metoden, då linet till en början sättes obundet i ”öppna skylar” till torkning. Arenander Lin. 21 (1910). Axändarna (av den torkade, obundna säden) läggas givetvis inåt och skylen bygges upp efter samma princip som stacken. Mattisson Skörd. 88 (1953).
-FOT. om de kärvar som utgöra grundstommen i rundskyl o. varomkring de övriga ställas; äv. om samtliga stående kärvar i hattskyl. Gadd Landtsk. 3: 505 (1777). Laid SädTork. 65 (1952; i hattskyl). —
-HATT. om (särskilt anordnad resp. anordnade) kärve (l. kärvar) som täcker (täcka) överdelen av skyl av sammanställda kärvar, särsk. rundskyl. Gadd Landtsk. 3: 506 (1777). —
-KROK. redskap (bestående av en rund spetsad pinne med handtag) varmed kärvarna lyftas upp o. trädas på krakstör vid snesning. Linné Skr. 5: 177 (1732; från Norrb.). —
-LÄGGA, -ning. särsk. (i vissa trakter) till 1 slutet: lägga i ”skyl”. SamlRönLandtbr. 2: 192 (1777). —
-LÄNGD. (förr) (till ledning för tiondegivning upprättad) längd (se d. o. 8 a) vari resultat av skylräkning redovisades. HärnösDP 1694, s. 209. —
-PROV. (skyle- 1689) (förr) (för bestämmande av sädestionde företagen) provtröskning av skyl. LMil. 2: 259 (1689). —
-RÄKNARE. (förr) person med uppgift att räkna sädesskylar för tiondegivning, räknare. LBÄ 36—38: 127 (1800). —
-STÅNDEN, p. adj. (numera föga br.) som stått (o. torkat) i skyl; äv. bildl. Tu wäl skylstånden tå och gammal vngkarl blifwer. Kolmodin QvSp. 1: 91 (c. 1710, 1732). Väl skylstånden och rätt torr råg. VetAH 1748, s. 36. Heinrich (1828). —
-STÅNG.
2) (i vissa trakter) (i störar fäst) stång mot vilka kärvarna i långskyl vila. Arrhenius Jordbr. 2: 26 (1860). —
(1, 2) -SÄTTNING. handlingen l. verksamheten att sätta (upp) säd o. d. i skylar. Löwenhjelm PVetA 1751, s. 21. Arenander Lin. 22 (1910; i fråga om obundet lin). —
-TAL. (skyl- 1644—1779. skyle- 1628—1741) (numera mindre br.) antal skylar; jfr rök-tal, sbst.1 NoraskogArk. 5: 96 (i handl. fr. 1628). VetAH 1779, s. 8. —
-TULL. (skyl- 1734 osv. skyle- 1729) (förr) tull betald per skyl för säd som växer inom stads område. VRP 8/12 1729. VDAkt. 1789, nr 295.
Ssg (förr): skyltulls-längd. längd (se d. o. 8 a) utgörande förteckning över avgifter erlagda i skyltull. PH 6: 4232 (1756). —
B (†): SKYLE-BAND, -PROV, -TAL, -TULL, se A.
Spalt S 5519 band 27, 1974