Publicerad 1966 | Lämna synpunkter |
SEKUND sekun4d, sbst.2, r. l. m. l. f.; best. -en; pl. -er.
Anm. 1:o Ordet förkortas ofta sek., förr äv. sec. 2:o Ss. tecken för ordet i bet. 1 användes ”.
1) (i fackspr.) en sextiondedel av en minut (se MINUT, sbst.1 1); särsk. geogr. o. sjöt. om en sextiondedel av en geografisk minut. GOlai Cal. F 4 a (1588). Uppdela graderna å så väl ekvatorn som meridianerna i 60-delar, hvilka kallas minuter, och dessa minuter ytterligare i 60-delar, kallade sekunder. Hägg PraktNav. 6 (1900). — jfr BÅG-, MINUT-, RYMD-SEKUND. — särsk. i utvidgad anv., om en hundradel av en nyminut; i sht i ssgn NY-SEKUND.
2) tidsenhet som utgöres av en sextiondedel av en minut (se MINUT, sbst.1 2); ofta i allmännare l. oeg. anv., ss. beteckning för en mycket kort tidrymd, ett ögonblick l. dyl. Det skedde på bråkdelen av en sekund. Han vann loppet med ett par sekunder. På några röda sekunder, se RÖD, adj. 3 b β. IErici Colerus 1: 385 (c. 1645). Författaren antager, at en kanonkula far på en secund 600 steg. SP 1792, nr 5, s. 1. Det föll honom inte en sekund in, att sådant folk som Akka och Mårten gåskarl skulle överge honom. Lagerlöf Holg. 2: 104 (1907). Vindstyrkor över 20 m per sek. TurÅ 1932, s. 329. Nu har jag de skummande vågorna upp till midjan .., flodens dån och regnets klatschande överröstar allt. Nu hänger det på sekunderna. Hedin ErövrTibet 144 (1934). En enda kraftig källa kan ge många tusen liter (vatten) i sekunden. Selander LevLandsk. 52 (1955). Några sekunder var det tyst därinne, så hörde han mjuka steg. Gustaf-Janson ÖvOnd. 27 (1957). — jfr HALV-, MINUT-, TIDS-SEKUND. — särsk.
a) i uttr. på sekunden (jfr b), stundom äv. på sekunder, ss. beteckning för exakt tid l. tidsangivelse; särsk. i uttr. som beteckna att ngt sker exakt på utsatt tid. Uret gick rätt på sekunden. Jag var till mods, som om jag varit en dödsdömd, hvilken på sekunder vet, när hans sista stund skall komma. Geijerstam KampKärlek 65 (1896). Tåget avgår (precis) på sekunden. Östergren (1938).
b) i uttr. på sekunden (jfr a), ögonblickligen, med detsamma, på stunden, ”på momangen”, genast o. d.; förr äv. i en sekund, i ett nu, plötsligt. I en secund / Ett slag, som af en åra hördes. Sätherberg Blom. 2: 9 (1844). Jag kommer på sekunden. Harlock (1944).
c) om sekund l. ögonblick o. d. tänkt ss. tidpunkten för en viss händelse l. ett visst skeende o. d. Så bräddfullt var hjertat (hos det älskande paret i båten) att nästa / Sekund måste bringa förlust, / Förflygtiga kanske det bästa / Med närmaste vågslag mot kust. Snoilsky 3: 45 (1883). Det var som om .. (Ibsens ”Nora”, spelad av Elise Hwasser) från sekund till sekund växte under bördan af den dagande sanningen. Hedberg SvSkådesp. 156 (1884). Det var inte .. den rädsla man känner under en klippa om man tror att en sten kan lossna där uppe ifall man inte håller andan i rätta sekunden. Johnson DrömRosEld 78 (1949). Vilken sekund som helst kan Violas ansiktsböld spricka. Sjögren TaStjärn. 22 (1957). särsk. i uttr. i sista sekunden, ss. beteckning för att ngt sker o. d. sekunden l. ögonblicket innan det är för sent; i sista stund, i sista ögonblicket. En afton var jag nära att bli öfverkörd af .. en omnibus .. men räddade mig i sista sekunden upp på en refuge. Söderberg Hist. 48 (1898). Sylwan SvLit. 66 (1903).
3) (i vard. fackspr.) sekundvisare; förr äv. övergående i bet.: angivande av tiden i sekunder medelst sekundvisare. Ett Proberur med skarp sekund. ExposSlöjdprodSthm 1847, s. 43. Sekundregulator med stor koncentrisk sekund. KatalIndUtstSthm 1897, s. 85.
4) urmak. i uttr. vilande sekund, om (sekundvisares förflyttning med) sekundsprång. Ett ur med sekundsprång eller hvilande sekund (seconde morte). UB 6: 238 (1874).
-GLAS. [jfr t. sekundenglas] (förr) logglas som rinner ett jämnt antal (vanl. trettio) sekunder. Gosselman SNAmer. 1: 28 (1833). —
-GÅNG. [jfr t. sekundengang] (i sht förr) urmak. om särskilt drivverk för sekundvisaren l. ett sådant verks gång. VetAH 1762, s. 233. UB 6: 238 (1875). —
-JAKT. om ivrigt bemödande att förkorta tiden för ngt l. hinna före ngn l. ngt o. d. med en l. flera sekunder, jakt i vilken det gäller sekunder. Ett effektivt luftförsvar är numera en ständig sekundjakt. SvD(A) 1963, nr 254, s. 19.
Ssg: sekundjakts-stadium. (tillf.) Flygtävlingen har nu gått in i sekundjaktsstadiet. SvD(A) 1959, nr 189, s. 13. —
-KILOGRAMMETER ~00020, äv. ~00200. [jfr t. sekundenkilogrammeter] fys. o. tekn. kilogrammeter per sekund. TT 1890, s. 206. —
-KNÄPP. knäpp (i ur o. d.) som återkommer med en sekunds mellanrum; jfr knäpp 1 a. Lindhagen Astr. 154 (1858). —
-LITER. (i fackspr.) liter per sekund (ss. mått på kvantitet l. mängd som passerar ngt, t. ex. strömmande vatten). TT 1894, Byggn. s. 95. —
-LIV. (i vitter stil, mera tillf.) liv som tänkes l. tyckes vara kort som en sekund. Här i glittret och färgerna passade hon (dvs. en flicka som påminde om en fjäril), för sitt sekundlivs korta tillvaro. Krusenstjerna Dagdriv. 154 (1923). BonnierLM 1954, s. 98. —
-METER. [jfr t. sekundmeter] meter per sekund (ss. mått på den hastighet varmed ngt förflyttar sig, särsk. vindhastighet). Remhastigheter öfver 12 sekundmeter. HufvudkatalSonesson 1920, 6: 10. I Dalarö, Sandhamn och Landsort hade man under dagen 26—28 sekundmeters storm. UNT 1937, nr 208, s. 6. —
-MINUT. [jfr ä. eng. second minute, fr. seconde minute; av lat. secunda minuta (se sekund, sbst.2); urspr. eg. hörande till sekund- (sp. 1784)] (†)
-PENDEL. [jfr t. sekundenpendel, eng. second(s)-pendulum] fys. pendel som gör en enkel svängning på en sekund. VetAH 1744, s. 42. Längden af sekundpendeln, hvilken gör 60 svängningar i minuten, är i Stockholm 994 mm. Ericsson Ur. 66 (1897).
-SIFFRA. siffra som anger antal sekunder; särsk. om sådan siffra på urtavla. Holmberg Artill. 3: 145 (1883; på hylsa till brandrör). —
-SNABB. som sker inom l. under loppet av en sekund; som varar bl. en sekund. Scholander I. 2: 186 (c. 1870). Med ens, i ett enda sekundsnabbt ögonblick .. förvandlade sig allt. Hansson Kås. 5 (1897). Jag (såg) en liten sekundsnabb skiftning i hennes ansikte. Blomberg FlodStig. 249 (1933). —
-SPRÅNG. [jfr t. sekundensprung] urmak. om (anordning i urverk som åstadkommer) sekundvisares förflyttning en gång i sekunden direkt mellan två sekundstreck (o. med paus mellan varje förflyttning), vilande sekund (se sekund, sbst.2 4). UB 6: 238 (1874). —
-STRECK. streck som anger l. markerar sekund(er); särsk. om sådant streck på urtavla. Fock 1Fys. 624 (1855; om streck på pappersremsa, markerande sekunder). UB 6: 238 (1874; på urtavla). —
-STRID. i sht sport. jfr -kamp. Rönnlund räddade silvret (åt Sverige i skidloppet) i sekundstrid med två finländare. SvD(A) 1962, nr 54, s. 22. —
-UR. [jfr t. sekundenuhr, eng. second(s)-watch] ur som (medelst sekundvisare) anger tiden i sekunder. SvLantmät. 1: 224 (cit. fr. 1735). —
-VIS. under en sekund (l. några få sekunder), för ett ögonblick; en sekund åt gången. Nycander Haf 6 (1898). Sekundvis hettade det till kring tinningarna. Hammenhög PoB 403 (1931). —
-VISARE. [jfr t. sekundenweiser, sekundenzeiger] urvisare som utvisar sekunderna; äv. bildl. Hiorter Alm. 1740, s. 4. Strindberg Svanehvit 129 (1902; bildl.).
B (tillf.): SEKUNDS-LÅNG, se A.
Spalt S 1781 band 25, 1966